Vi har haft ett par varma dagar nu. Ändå är vi långt ifrån att vara den ort som sätter värmerekord. 38 grader i Sibirien, permafrosten smälter och riskerar bli droppen som får klimatbägaren att rinna över och åstadkomma oåterkallerliga dominoeffekter.

Med sommaren kommer också sommarpraten, och först ut i Sommar i P1 var den 17-åring som axlat hela världen på sina skuldror: Greta Thunberg. Med sin kännspaka beslutsamhet guidar hon oss, än en gång, genom den största kris mänskligheten någonsin försatt sig i.

Vad är det egentligen forskarna säger? Vi har, genom förbränning av fossila bränslen som leder till utsläpp av olika växthusgaser, hittills åstadkommit en uppvärmning av jordens medeltemperatur som är cirkaa en grad över förindustriell nivå. Fortsätter vi så här, är vi på väg mot 3-4 graders uppvärmning – ett brinnande inferno, inte olikt de enorma skogsbränder vi sett i Kalifornien och Australien på sistone.

Men coronakrisen då? Har inte utsläppen stannat av nu, med alla nedstängningar och stängda gränser? Nej, säger Faith Birol, chef för den internationella energiorganisationen. Vi kan inte återgå till det som var innan pandemin. När ekonomierna kör i gång igen måste det vara hållbart. Hans budskap är att världen har sex månader på sig att styra om skutan, innan klimatkrisen skenar bortom all kontroll. År 2020 är vår sista, ödesdigra chans.

Greta ser det som sin främsta uppgift att förmedla klimatforskarnas budskap. Tänk att det skulle bli en tonårstjej som behövde förklara för oss, vad Keelingkurvan är. Samtidigt som hon förklarar och förmedlar det vetenskapliga budskapet, har hon också sitt eget budskap: utbilda er i klimatfakta. Att inte veta är ingen lönsam strategi och heller ingen ursäkt.

Det är frestande att sticka huvet i sanden och bara njuta av sommarsolen just nu. Tricket är på något sätt att både njuta av sommarsolen och vara medveten. Att inte avfärda klimatdiskussionen med en axelryckning. Att läsa på och ta in fakta. Att förvänta oss handlingskraft av våra ledare, och stöda dem i beslut som vid första anblick är obekväma.

Vi reagerar alla på olika sätt, går igenom sorgestadierna 1-5 (förnekelse, ilska, köpslående, depression, acceptans) och flera av oss behöver sätt att kanalisera sin reaktion. Den djupare insikten om att vi är tvungna att, kollektivt, återuppfinna världen, att vårt politiska, juridiska och ekonomiska system har svikit oss i att hantera klimatkrisen, är hisnande. Precis som vissa behöver hamstra toapapper under en pandemi behöver vi kanske kanalisera vår maktlöshet i någon form av handling.

Vad ska vi göra då? Bortsett att det är, som Greta själv konstaterar, absurt att förvänta sig att en tonåring ska svara på den stora frågan, menar hon att det snarare handlar om vad vi inte ska göra. Det finns alltså en mängd saker som vi kan, och bör sluta upp med. Och det är här vi alla kan bidra.

Det är här vi kan, i stället för att bege oss ut på en semesterresa utomlands, resa djupt in i vårt inre för att hitta svaren på vad vi egentligen behöver. Kanske åstadkommer vi samma exotiska känsla hemmavid? Vad är det som jag som individ, vad vi som kollektiv, egentligen mår bra av? Inte sällan märker vi då att det är ungefär samma saker som jorden mår bra av.

Lyssna på Greta i P1. Läs på. Och prata om klimatet som om det vore vädret.

Gruppen Klimataktion Åland och Ungdomarnas miljörörelse på Åland (UMÅ)

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare