Inte sedan 1996 har det druckits så lite vin i världen som under förra året.
Åtminstone inte om man ska tro en ny rapport från branschorganisationen OIV, som hittar förklaringen i att vinet blivit dyrare till följd av inflation och geopolitiska spänningar, vilket redan slagit hårt mot konsumenternas köpkraft.
Dessutom föll efterfrågan på vin kraftigt i Kina, vilket ses som en effekt av landets ekonomiska avmattning. Portugiserna, fransmännen och italienarna är däremot fortfarande världens största vindrickare per capita.
Minskad konsumtion
Förra året låg den globala vinkonsumtionen på 221 miljoner hektoliter, en minskning med 2,6 procent från 2022. En hektoliter motsvarar 133 standardvinflaskor.
Sverige importerade 2 miljoner hektoliter vin förra året, en minskning med 7,3 procent från 2022. En fjärdedel var lådvin, vilket gör Sverige till en av världens största importörer av bag-in-box.
Den sammanlagda vinproduktionen i världen sjönk med 10 procent förra året, enligt OIV som främst lägger skulden på torka, bränder, skyfall, hetta och andra extrema väderhändelser som väntas bli vanligare som ett resultat av klimatförändringen. Utbrott av svampsjukdomar orsakar också stora problem.
Den globala vinskörden var den sämsta sedan 1961 och resultatet blev ännu sämre än när OIV gjorde tidiga uppskattningar om läget i november.
Värst drabbades Australien och Italien medan vinjätten Frankrike trotsade trenden med en ökning av skörden med 4 procent.
Största utmaningen
Även om klimatrelaterade problem inte kan förklara hela produktionstappet så är det sektorns största utmaning inför framtiden, enligt OIV-chefen John Barker.
Vi vet att vinrankan, som en långlivad växt som ofta odlas i sårbara områden, är starkt påverkad av klimatförändringarna, säger han, enligt nyhetsbyrån AFP.
