Enligt utsago från KGB-chefen Ivan Tertel har det vidtagits ett antal "akuta säkerhetsåtgärder" för att förhindra drönarattacker mot huvudstaden Minsk med omnejd. Där anklagas inte uttryckligen den litauiska staten, utan det påstås att attackförsöket ska ha skett från litauisk mark.
Uppgifterna fördes snabbt vidare av statligt styrda medier i både Belarus och Ryssland.
Det är rent nonsens att Litauen skulle utföra ett drönaranfall mot Belarus, jag kan inte beskriva det på något annat sätt, säger den litauiska militärens talesperson Gintautas Ciunis till public service-kanalen LRT, och säger att han bara kan le åt det hela.
"Sådana uttalanden från belarusiska KGB bör ses som en pågående fientlig provokation och informationsattack mot Litauen, som inte har något att göra med verkligheten", meddelar Litauens regering.
Det finns inget som tyder på att något angrepp har skett, skriver Belaruski Hajun, en oberoende grupp som följer militär aktivitet i Belarus.
Beskriver invasionsplan
KGB-chefen Tertel uttalar sig vid ett stort arrangemang i Minsk där den belarusiska regimens olika ledarfigurer uttalar sig om sakernas tillstånd, såsom de beskriver dem, inför publik.
Där uttalar sig Belarus president Aleksandr Lukasjenko om vad han hävdar är konkreta planer på ett angrepp mot landet. Belarusisk exilopposition påstås smida planer på att försöka ta kontroll över en del av Belarus, med hjälp från USA, Ukraina och Polen.
Sannolikheten för väpnade provokationer från ukrainska enheter som skulle kunna leda till gränsincidenter är ganska hög, säger Lukasjenko enligt Belarus propagandistiska nyhetsbyrå Belta.
KGB-chefen Tertel påstår vidare att det planeras cyberattacker mot kärnkraftverk i Belarus. Det talas om västkopplade "terrorceller".
Balanserar emellan
Belarus har sedan ett riggat val och landsomfattande protester 2020 knutit sig allt närmare dess mångåriga allierade Ryssland. Vid den storskaliga invasionen av grannlandet Ukraina tilläts ryska styrkor passera genom Belarus. Samtidigt har många belarusier anslutit sig som frivilliga till Ukrainas armé.
Diktatorn Aleksandr Lukasjenko har under två års krig bedömts balansera sina intressen noggrant för att landet inte ska dras in i kriget helt. För Rysslands del skulle ett belarusiskt kliv in i kriget skapa en ny front mot norra Ukraina.
Lukasjenko besökte sin ryske kollega Vladimir Putin i Moskva för två veckor sedan.
