Uppgörelsen om de frysta tillgångarna beräknas frigöra runt tre miljarder euro om året till Ukraina. Även om alla medlemsländer länge varit positiva till att använda pengarna har enigheten dröjt på grund av olika åsikter om fördelningen – inte minst beroende på vissa länders fortsatta tvekan till att stötta Ukraina militärt.
"Pengarna kommer att tjäna till att stötta Ukrainas återhämtning och militära försvar", heter det nu från det belgiska ordförandeskapet i EU:s ministerråd via X.
Pengarna ifråga är de räntevinster som blivit resultatet av att ryska centralbankskonton frusits i EU på grund av kriget. Enligt belgiska uppgifter ska 90 procent nu gå till militärt stöd och 10 procent till EU:s civila stödfond för Ukraina.
Parallellt pågår samtal om EU:s nästa sanktionspaket, där förbud för företag och individer i EU att assistera de fartyg som ingår i Rysslands "skuggflotta" väntas ingå.
Ryssland anklagas för att använda en stor mängd fartyg som ägs och registreras på annat håll för att komma runt förbud mot oljehandel med EU och andra sanktioner.
I det 14:e sanktionspaketet ingår även åtgärder mot rysk gas i flytande form (LNG) och importförbud av helium från Ryssland. Därtill finns förslag om att förbjuda ryskt ekonomiskt stöd till europeiska politiska partier, samhällsorganisationer och mediebolag.
När det 14:e paketet kan bli klart är fortsatt ovisst.
