Rädda Barnen var remissinstans när lagen förbereddes och avstyrkte då förslaget i sin helhet. Bland annat för att processen gått så snabbt.
När lagen nu träder i kraft betonar organisationen vikten av att information om vad som gäller faktiskt går ut och görs begriplig för barn, säger Karin Sjömilla.
Barn kanske inte går in och läser på polisens hemsida eller i vanliga tidningar, säger hon.
Blir en utmaning
Hur man hanterar oron av att bo eller röra sig i ett område som pekas ut som farligt blir en utmaning för områdespoliser, skolan och främst föräldrarna, säger Karin Sjömilla.
Tidigare i veckan träffade Rädda Barnen en arbetsgrupp inom polisen. Ett positivt möte, säger Sjömilla. Men frågan är hur det visar sig på gatan.
Man vet att det funnits brister i hur barn blir bemötta.
Ökad stigmatisering
Att barn visiteras är inget nytt. "Ganska många" av de barn som Rädda Barnen varit i kontakt med, som tidigare visiterats, upplever att de blivit stoppade slumpmässigt, säger hon.
Det har lett till att många barn utgått från att det beror på att de har en viss etnicitet, till exempel. Även om det inte är fallet så är det barnets känsla, och det vill vi komma ifrån.
Det riskerar att öka diskriminering och stigmatisering, och då kan det bli ännu svårare att bygga upp förtroendet för polisen.
Det gäller att poliserna på fältet har rätt kompetens i att bemöta just barn.
Det är jättesvårt, det fattar jag också. Men där är vi oroliga att det finns ett stort jobb att göra av vad vi har sett ganska nyligen.
