Det gör att lobbying, enligt ett pressmeddelande från revisionsrätten, fortfarande kan vara dold, "gå under radarn".
"En rad olika lobbykontakter kan ske utanför offentlighetens ljus, vilket minskar öppenheten och påverkar allmänhetens förtroende”, framhåller Jorg Kristijan Petrovič, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen.
Till skillnad från till exempel den svenska riksdagen så har de största EU-organen, sedan några år, krav på att lobbyister ska registrera sig. Organen har anslutit sig till det som kallas öppenhetsregistret.
Syftet är att medier, allmänhet och andra ska kunna ta reda på vilka som har försökt påverka förslag och träffat EU-toppar, ledamöter i EU-parlamentet och högre chefer.
Men revisionsrätten ser flera brister. Det revisorerna kallar spontana möten behöver inte noteras och EU-anställda under den högsta chefsnivån omfattas inte av reglerna, som organen kan tolka lite som de vill. Lobbyisterna behöver inte redovisa kontakter med andra än chefer och politiker och de behöver inte redovisa telefonkontakter och mejl, oavsett vem de kommunicerat med.
