Vi behöver forska mer på hur vi kan sköta våra skogar så att de fortsätter att lagra kol när klimatet förändras, säger forskaren Johan Eckdahl vid Lunds universitet.
Två år efter det stora skogsbrandåret 2018 undersökte forskare skogens återhämtning på 49 olika platser i Sverige, från Växjö i söder till Jokkmokk i norr.
Vår studie visar att det kan ta längre tid innan skogen återhämtar sig, säger Johan Eckdahl.
Nettoutsläpp av kol
Skogsbältet som sträcker sig runt det norra halvklotet genom bland annat Ryssland, Kanada och Sverige lagrar väldigt mycket kol. Men efter varje ny skogsbrand kommer en period när den nedbrunna skogen i stället står för ett nettoutsläpp av kol.
Det är dessa perioder som riskerar att bli längre till följd av klimatförändringarna, vilket i sin tur kan bidra till att öka takten i klimatförändringarna ytterligare.
Den nya studien visar att återväxten efter en brand påverkas av hur samspelet fungerar mellan växter och mikrober i jorden.
Mikroberna suger upp näring och levererar den till växterna, förklarar Johan Eckdahl.
Samtidigt får mikroberna kol från växterna och bryter ner den, vilket leder till utsläpp av koldioxid. Denna växelverkan mellan växter och mikrober försämras, eftersom deras anpassningsförmåga till klimatförändringarna ser olika ut.
Mångfalden avgörande
Forskarnas slutsats är att den biologiska mångfalden i skogarna på det norra halvklotet kan bli avgörande för deras förmåga att lagra kol.
Det nya är att vi visar att biodiversiteten är viktig i nordliga ekosystem för att lagra kol, säger Johan Eckdahl.
Studien har gjorts i samarbete mellan forskare i Lund, Umeå, Århus och Oxford och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications Earth & Environment.
