Visserligen är Riksbankens ränteprognos framåt oförändrad jämfört med mars – det vill säga två till sänkningar under andra halvåret, förutom dagens sänkning. Märkligt, tycker Annika Winsth som pekar på lägre inflation och ekonomisk tillväxt och högre arbetslöshet än prognoserna från i mars.
All data som kommit in sedan dess går åt sänkarhållet.
En sänkning i juni verkar uteslutet nu, enligt Annika Winsths tolkning av Riksbankens signaler.
Det hade de inte behövt göra. Det tycker jag är förvånande med tanke på den information vi har.
Jag tror att företag och hushåll blir besvikna. Det gör tydligt att svensk ekonomi är svag. Vi har dessutom en inflationsprognos på en procent i juni, alltså långt under målet, fortsätter hon.
Handelsbanken
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman håller med.
Det är en tydlig signal om att hålla borta förväntningarna om att det ska hända någonting i juni, säger hon.
Handelsbanken, bland andra storbanker, räknade med att styrräntan skulle sänkas med 25 punkter redan i maj. Men enligt Christina Nyman kunde Riksbanken ha väntat till juni för att få en positiv effekt på den svenska kronan.
Det är mer som en försäkringspremie för att stoppa kronförsvagningen, säger hon.
Danske Bank
Danske Bank ville också se att Riksbanken väntade till juni med en första räntesänkning. Chefsekonomen Michael Grahn ser nu att Riksbanken förlorar ett informationsöverläge som man annars kunde ha skaffat sig.
Det har varit en fråga om hur säker man vill vara. Vår argumentation har varit att man då haft ytterligare två inflationsutfall och två centralbanker (Europeiska centralbanken och Federal Reserve) innan junibeskedet, säger Grahn.
