Vilket tempo har regeringen i VA-frågorna?

Den nya vatten- och avloppsplanen (VA-planen) blev färdig i våras och ger en samlad bedömning: Ålands VA-infrastruktur behöver investeringar på mer än 240 miljoner euro till år 2050. Det är nästan tio miljoner euro per år från och med nu. Pengarna behövs för att ersätta föråldrade system och anpassa systemet till klimatförändringar, en ökande befolkning och förändrade konsumtionsmönster.

VA-planen innehåller många bra och konkreta åtgärder, bland annat att:

Det behövs en moderniserad lagstiftning och tydligare planeringsregler för att bättre skydda våra vattentäkter. Alla yt- och grundvattentäkter ska göras till vattenskyddsområden med tydliga regler för exempelvis betande djur i strandkanten. Med tanke på hur vi genom åren misslyckats med att ta vara på de åländska vattentäkterna torde denna punkt vara en självklarhet.

Det måste göras en omorganisering av VA-frågorna. I dag ligger frågan på våra 16 kommuner, och med flera olika strukturer. VA-planen innehåller förslag på ett gemensamt åländskt VA-bolag och krav på att vattenproduktion och distribution är offentligt ägd eller drivs i andelslag där brukarna har makten.

VA-verksamheten ska vara öppen och transparent, med finansiering genom avgifter och inte skatter. Det krävs förbättrad vattenmätning och avgiftsstyrning för att minska förbrukningen, särskilt under hög belastning.

Vi måste tänka cirkulärt kring vår viktigaste resurs: vattnet. I dag spolar vi toaletterna med dyrbart dricksvatten. Vi måste öka återanvändningen av renat vatten till bevattning, dusch, tvätt eller toalettspolning

Det krävs investeringar och digitalisering för att minska läckage, uppgradera pumpstationer och använda reningsprocesser med mindre kemikalier. En superviktig fråga för oss ålänningar. Glöm inte den bruna smörjan i Slemmern som kom ”någonstans ifrån” härom året.

Nu behandlas den nya VA-planen av kommunerna. Vad händer sedan? Vilket tempo kan vi vänta oss från landskapsregeringen och vilket ledarskap tar miljöminister Jesper Josefsson (C)? Hur ska åtgärderna bli verklighet? När kommer vattentjänstlagen som drogs i gång under min tid som miljöminister under förra mandatperioden? Notan på tio miljoner per år lär ju inte minska desto längre regeringen väntar med åtgärder.

Ett viktigt steg vore att VA-planen ges som ett meddelande till lagtinget, så att ledamöterna får möjlighet att diskutera dessa oerhört viktiga frågor ordentligt.

I somras presenterade EU-kommissionen en strategi för europeisk vattenresiliens. I strategin konstateras igen att klimatförändringarna kommer slå hårt också mot norra Europa och mot VA-sektorn. Detta gäller också Åland: högre temperaturer, förändrad nederbörd, nya belastningar på systemet. Det är dags att landskapsregeringen visar ledarskap. Det krävs lagstiftning, investeringar, omorganiseringar och nytänk.

Dricksvatten och möjligheten att tvätta sig är grundläggande mänskliga rättigheter.

Klockan tickar.

Alfons Röblom (HI)