Vem styr bilden av Åland?

Arbetet med platsvarumärket Åland har presenterats. Ett gediget jobb har genomförts. Rätt använt kan platsvarumärket bli ett verktyg för ökad in- och återinflyttning, våra företag och investeringar. För med en gemensam bild av Åland kommer större möjligheter att nå ut, men med lanseringen är arbetet långt ifrån klart och det finns punkter i processen som skaver.

Åland är det starkaste varumärket vi har. Namnet Åland är laddat med en mängd positiva egenskaper men många gånger även med egenskaper som till stora delar är direkta felaktigheter. För hur många gånger har vi som ålänningar fått bemöta påståendet att det inte går att flytta till Åland om man inte är född här eller att Åland bara lever på bidrag från den finländska staten? Direkta felaktigheter som skadar Ålands möjligheter att växa och utvecklas. 

I en verklighet där hela västvärlden står inför en hård konkurrens om människor, kapital och kompetens har inte Åland råd att fortsätta befläckas med påståenden liknande de ovannämnda. Därför är arbetet med platsvarumärket viktigt, men det ställer också krav på att insatserna följs upp och mäts och att Åland vågar se bortom allmänna naturklichéer. Framför allt krävs ett tydligt ägarskap, en välförankrad process där platsvarumärket omfattas av fler än de som tagit del i diverse workshops anordnade av det offentliga Åland. 

”Delat ägarskap är inget ägarskap”. Så brukar det heta i allmänna ordalag och det är just det som skaver i det arbete som har presenterats. Det är klart att vi alla äger Åland. Det är vi som individer som bygger upp det Åland står för, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det är långt ifrån självklart att alla känner ansvar och framför allt kan man bara uppmana folk att ta till sig det här arbetet. 

Att då sätta ägarskapet i händerna på gemene ålänning genom en uppmaning att använda varumärkesplattformen gör att arbetet lätt kan sluta som inget annat än en hyllvärmare. Här måste ett djupare ägarskap tas av olika aktörer. Inte bara aktörer kopplade till landskapsregeringen utan även andra. Detta är kanske den viktigaste punkten.

Förvisso ska det sägas att landskapsregeringen nu aktivt söker allas tankar på hur arbetet kan utvecklas och det står fritt  för var och en att bidra på hemsidan varumarke.ax, men problematiken kvartstår. För ord kan laddas med subjektiva värderingar och bär även historia med sig. 

Ta bara det enkla faktum att man lyfter bärkraft som ett av kärnvärdena för platsvarumärket Åland så förstår man problematiken. Ett ord som delar av det politiska Åland vurmar för och förlitar sig starkt på men som samtidigt många andra delar av vårt samhälle mötes med skepsis. Ta bara exemplet vindkraft där både motståndare och förespråkare ser sina åsikter som de mest bärkraftiga och viktiga för miljö och klimat. 

I grund och botten är arbetet viktigt och Åland behöver jobba med sitt varumärke långsiktigt, men det är en komplex process. 

Det är således viktigt att det blir mer än polerad yta. Det måste bli en berättelse som ägs och skrivs av ålänningarna själva. Varför inte skapa ett tydligt ambassadörsprogram där flera bjuds in att aktivt äga och för budskapet vidare, men där var och en kan sätta sin prägel på de mest gemensamma nämnarna som kärnvärdena självstyrelsen, närheten och öppenheten. Det torde vara värden de flesta av oss ålänningar kan sluta upp kring. Så låt resan börja.