Ledare
Det är vår i luften och det betyder att det är dags för bolagsstämmor. De åländska företagen blandar och ger vid en första anblick, men är det verkligen korrekt bild?
Hülya Tokur
Vad skvallrar siffrorna om?
Rapporter från åländska företag flödar in. Men vad säger de om tillståndet för det åländska näringslivet - och Åland i stort?
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Det är vår i luften och det betyder att vi ser den ena bolagsstämman efter den andra avlösa varandra. Samtidigt har Åsub publicerat sin återkommande konjunkturöversikt. Och sammanlagt ger det hela en spretig bild av ett åländskt näringsliv som förvisso går bra, men där oro i vår omvärld och ändrade beteenden har starkt påverkan på våra förhållandevis små bolag.
När vi ser på vårens rapportskörd står det klart att de större åländska bolagen blandar och ger. För samtidigt som vi ser att Ålandsbanken fortsätter skörda framgångar och Rederi Ab Eckerö visar rekordvolymer så brottas Viking Line med svagare efterfrågan och Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag visar på ett underskott på 1,6 miljoner euro. Samtidigt visar Försäkringsbolaget Alandia ett resultatet på 11,7 miljoner euro, nästan åtta miljoner bättre än 2023. Så vad säger allt detta om det åländska näringslivet i stort?
En titt på Åsub:s konjunkturöversikt visar tydligt att det finns en oro inom det åländska näringslivet. Det blir även tydligt när man diskuterar saken med näringslivsföreträdare. För oron i vår omvärld skadar även åländska bolag. Tullar, säkerhetsläget och allt större lagstiftningspålagor drabbar våra förhållandevis små bolag. Många gånger på ett oproportionerligt sätt. Vilket även syns i de åländska tillväxtsiffror.
Samtidigt har våra åländska företag en förmåga att kunna anpassa sig till de mest besynnerliga omständigheter - såväl lokala som nationella.
Om vi fortsätter på det negativa spåret så ser vi dessutom allt fler tendenser i det åländska samhället som drar oss baklänges i stället för framåt.
Det finns till exempel politiker på vänsterkanten som ser tillväxt som ett problem och förespråkar ett skifte i fokus. Hur de med en sådan politik tänker finansiera vård, skola och omsorg står dock totalt oskrivet och förtäckt i retoriskt dunkla ordalag.
Vi ser även allt fler politiker dryfta frågan om skattegränsens varande eller icke varande. Där man numera oblygt försöker etablera ett narrativ där skattegränsens utmålas som förbrukad. Utan att man presenterat något konkret alternativ som säkrar det åländska samhällets ekonomiska fortlevnad.
Låt oss dock se förbi det politiska spelet där ytterligheterna presenterar enkla lösningar på komplexa problem. Låt oss i stället se vad nämnda bolag skickar för signaler bortom rubrikerna.
Ålandsbanken visar en start på året som är det bästa någonsin. Rederi Ab Eckerö visar rekordvolymer och Viking Line visar på ökade fraktvolymer och starkare ombord konsumtion än i fjol.
Försäkringsbolaget Alandia talar vidare om möjligheterna att stärka försäkringssidan ytterligare då man de senaste åren städat bort en del risk i sin försäkringsportfölj. Samma positivitet kan skönjas hos Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag, som trots resultatet fortsätter öka sina premieintäkter, minskar sina återförsäkringskostnader och driftskostnadskvoten sjunker.
Summa summarum står vi inför en stor osäkerhet och inte minst står det offentliga Åland inför stora utmaningar. Kostnaderna måste ner och Åland som helhet måste hitta fler ben att stå på.
Ser vi dock på det åländska näringslivet så brottas man som alla andra med en allt mer komplex omvärld. Samtidigt har våra åländska företag en förmåga att kunna anpassa sig till de mest besynnerliga omständigheter - såväl lokala som nationella.
Det är en enorm styrka. Det i sig rättfärdigar inte passivitet utan kräver snarare mer fart under galoscherna. Och kanske våra beslutsfattare ödmjukt kunde efterhöra den kompetens som finns i det åländska näringslivet för att få bukt med de utmaningar som råder inom det offentliga? Det skulle samtliga aktörer vinna på.
