Ungdomarnas framtid får inte hänga på myndighetens miss

Studentprovet i modersmålet är ett av de absolut viktigaste proven för de elever som vill studera i Finland. Ett högt vitsord i modersmålet – vilket faktiskt inte är särskilt lätt att få – väger väldigt tungt när poängen i antagningen till högskolor och universitet räknas ihop. På samma sätt kan ett sämre betyg i modersmålet vara det som grusar drömmarna. Kort och gott: du vill göra ditt bästa.

Men de förutsättningarna ändrades minst sagt när Ålands lyceum och ett 40-tal andra gymnasieskolor i Finland – totalt med 3.000 examinander – drabbades av tekniska problem mitt under tisdagens studentskrivningar i modersmålet. Hela systemet kraschade, vilket så klart absolut inte får ske. Och skolorna stod helt handfallna, för de här centralt styrda proven är utom deras kontroll. Eleverna blev sittande i tre timmar i väntan på vad de skulle göra. Vissa hade tillgång till uppgifterna och kunde under tiden sitta och anteckna med papper och penna, medan de som hade försökt ladda om sidan inte kunde se uppgifterna alls. Redan där en stor orättvisa alltså.

När de tekniska problemen var lösta meddelade Studentexamensnämnden, som är den myndighet som arrangerar skrivningarna, att eleverna i de skolor som drabbats av avbrott i mer än två timmar skulle göra ett förkortat prov och bara svara på en av frågorna. Detta resulterade i sin tur i att de som ursprungligen valt att lösa den uppgiften fått sju timmar på sig att fundera, medan de som valt andra uppgifter fick kortare tid på sig.

Nu kräver lyceets rektor Marcus Koskinen-Hagman tillsammans med några andra rektorer att studentprovet görs om. Även Finlands svenska lärarförbund kritiserar förfarandet och kallar det rättsosäkert. Förbundet lyfter också den bristande och luddiga kommunikationen från Studentexamensnämnen och påtalar att rektorerna lämnades i sticket och tvingades fatta egna beslut.

Digitala skrivningar i all ära – och det har funkat klanderfritt sedan 2019, enligt Koskinen-Hagman – men det måste också finnas en plan b ifall något går snett. Ungdomarnas framtid står ju trots allt på spel.

Tisdagens haveri är förstås helt oacceptabelt. Förutsättningarna för de som skriver proven måste vara desamma, det är liksom hela grunden för att kunna göra en rättvis bedömning.

Hur ska skolans lärare, och i slutändan Studentexamensnämndens censorer, kunna bedöma och betygsätta uppgifterna på ett trovärdigt sätt? Själva poängen med studentskrivningarna är ju att alla ska ha exakt samma förutsättningar. Och censorerna kan inte heller ta hänsyn till att vissa elever haft längre tid på sig. Hur många poäng är det värt, eller blir det avdrag? Och hur skiljer man provresultaten från de drabbade skolorna från de skolor som inte drabbades av avbrotten? Hur man än vrider och vänder på det blir någon grupp lidande. 

Det enda rätta är föstås att provet görs om.

Visserligen kan man hävda att det i sin tur är orättvist att de elever som skrev provet utan problem måste göra det igen, och det är det. Alla prov är olika, och den upplevda svårighetsgraden likaså. Det kan mycket väl hända att någon som skrev bra i tisdags presterar sämre i ett nytt prov. Men likabehandlingsprincipen är helig. När det blir dags att söka till eftergymnasiala studier ska alla sökande bedömas på samma grunder. Systemet måste vara vattentätt.          

Förhoppningsvis lyssnar Studentexamensnämnden på kritiken, erkänner misstaget och arrangerar ett nytt prov för alla. Allt annat vore oseriöst.