Trafiken viktig för nordöstra skärgården

Chefredaktör Daniel Dahlén anser i en ledartext om skärgårdstrafiken, som är oklar beträffande begreppen för den som är insatt, men slutsatsen är att anslagen för skärgårdstrafiken drar allt för mycket samhällsmedel i förhållande till nyttan. De pengar som åtgår att upprätthålla färjetrafik mellan Åva och Osnäs på fastlandet och mellan Korpo Galtby och den åländska skärgården ska satsas på flygtrafiken mellan Åland och Helsingfors i stället. Flygtrafiken är starkt viktig för Åland och dess näringsliv men dess kostnadsproblem måste lösas på ett annat plan, det är ingen lösning att skapa ett motsatsförhållande.

Att Ålandstidningen är negativ till kontakten till fastlandet rent allmänt men inte generellt är ingen nyhet för mig. Att angripa skärgården är opinionsmässigt lämpligt nuförtiden eftersom det korrelerar med uppfattningarna på huvudön i dag på många håll.

Nämnda trafik är av avgörande för den nordöstra skärgården och dess näringsliv alldeles speciellt för den lönsamma fiskodlingen och turismen. Chefredaktör Dahlén understryker att trafiken som helhet inte genererar samhällsnytta för hela Åland.

Låt mig påpeka att den är avgiftsbelagd, ett faktum som inte existerar på fastlandet. Jag är medveten om kostnaderna men konstaterar att häftiga inbesparingar har vidtagits. Tonnaget är slitet eftersom investeringar har begränsats för att spara vilket gör att den är driftsosäker.

Skärgårdstrafiken hör till Ålands kompetensområde och finansieras av den rådande modellen. Att få regeringen på fastlandet att betala förefaller inte vara realpolitik men försöka duger.

Jag kan nämna att staten en gång i tiden byggde och finansierade driften av m/s Kumlinge som under många år var oumbärlig för skärgården. Det var sjöfartsstyrelsen som administrerade den och stod för kostnaderna. Riksdagsman Evald Häggblom arbetade hårt för att föra projektet i hamn.

När det skulle byggas en ny färja var Sjöfartsstyrelsen beredd att fortsätta. Men då ingrep de åländska provinsnationalisterna och sade att en färja som ägdes av finska staten inte får trafikera i åländska farvatten.

Jag hörde till dem som sade att kostnaderna kommer att drabba skärgårdsborna så låt Sjöfartsstyrelsen fortsätta, naturligtvis blev det inte så. Jag vet genom kontakter i Helsingfors att man var mycket förundrad på Sjöfartsstyrelsen.

Olof Öström

Brändö-Tavastehus