Tillsammans är vi starka

Det händer mycket i världen just nu. Ryssland fortsätter sitt imperialistiskt drivna krig mot Ukraina. Situationen i Mellanöstern är explosiv och det känslomässiga läget på andra sidan Atlanten måste i värsta fall bevakas timme för timme. Samtidigt väcker Arktis strategiskt intresse hos stormakterna. Ett uttryck för detta är det surr som uppstått kring Grönland på USA:s initiativ – ett surr som dock tycks ha mattats av något de senaste veckorna. 

Nordens viktigaste organ för parlamentarisk samverkan, Nordiska rådet, arbetar för att det nordiska samarbetet ska kunna anpassa sig till en värld i ständig förändring och oro. Norden har visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Ett led i att nå detta mål är att uppdatera det nordiska samarbetets grundlag, Helsingforsavtalet, så att det motsvarar dagens globala läge. Den arbetsgrupp som förberett processen rekommenderar att de nordiska regeringarna inkluderar yttre- och säkerhetspolitiska frågor samt frågor om beredskap och civilt försvar i avtalet. Det oroliga världspolitiska läget samt alla nordiska länders medlemskap i Nato ger en stark grund för denna diskussion. 

Särskilt för Finlands del är en gemensam nordisk linje i utrikes-, säkerhets-, beredskaps- och civilförsvarsfrågor välkommen, med tanke på vår 1.400 kilometer långa gräns mot Ryssland. Även den intensiva debatten om landminor i slutet av våren bör ses i ljuset av detta faktum. 

Vid sidan av utrikes- och säkerhetspolitiska frågor är en annan viktig del av uppdateringen av Helsingforsavtalet att stärka Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning inom det nordiska samarbetet samt i Nordiska rådets officiella strukturer. I Nordiska rådet talar man redan om åtta länder, och det finns planer på att ge självstyrande områden en permanent plats även i rådets presidium. Norden är genuint enat först när alla åtta länder deltar fullt ut med sin egen röst och sina egna representanter. Diskussionen kring Grönland understryker tydligt detta. 

Förhållandet mellan Åland och det övriga Finland är unikt i Nordiska rådets kontext. Åland har en fast representation i Finlands delegation, där två av tjugo medlemmar kommer från Åland. Det handlar alltså om en genuint gemensam delegation för Finland och Åland. Nästa års ordförandeprogram i Nordiska rådet har också fått namnet Finlands och Ålands ordförandeprogram. Planeringen har från början gjorts i nära samarbete med Ålands delegation. Finlands och Ålands samarbetsmodell kunde fungera som ett gott exempel för hela Norden – om hur självstyrande områden kan lyftas fram som centrala och jämbördiga aktörer vid sidan av de fem andra länderna. Det är viktigt att vi kan agera som ett enat Norden i det nuvarande geopolitiska tumultet. Finland och Åland kommer att arbeta för detta även under sin ordförandeperiod i Nordiska rådet. 

Det nordiska samarbetet fördjupas även i riktning mot Baltikum. Baltiska församlingen, som består av Estland, Lettland och Litauen, är en nära partner till Nordiska rådet. Med tanke på att både de baltiska länderna och de nordiska länderna är medlemmar i Nato – samt att Finland tillsammans med Baltikum tryggar Natos östgräns – är ett fördjupat samarbete i allas intresse. Denna dialog bör värnas och förstärkas ytterligare. Norden och Baltikum förenas även i förståelsen av vikten att stöda Ukrainas försvarskamp mot det angripande Ryssland. Ukraina strider just nu för hela Europa och förtjänar all möjlig hjälp och allt stöd. Den tanken måste förbli kristallklar tills budskapet nått också Ryssland.