Symtomen lindras och lärdomarna är många

Det digitala verktyget Clarence ska förenkla hanteringen av skattegränsen. Det var beskedet när Consilias system för stöd i förtullningsprocessen, framtaget av tidigare studenter från Gritlab, presenterades förra veckan. Systemet är framtaget av Consilia på uppdrag av Ålands Näringsliv i samarbete med Ålands landskapsregering, Eckerölinjen och Viking Line. 

Även om verktyget inte löser allt är det ett steg i rätt riktning.

I korthet är det nya systemet en skattegränsportal för åländska momsregistrerade företag. En portal för förtullning av varuförsändelser över skattegränsen mellan Åland och Finland. Åländska företag kan genom portalen mer effektivt upprätta sina periodiska förtullningar och därmed spara arbetstid.

Företag som testat portalen uppger att hela systemet leder till en inbesparing i arbetstid som motsvarar 1–1,5 arbetsdagar per månad. Det är således inte lite tid som företag nu i stället kan lägga på försäljning och att utveckla sitt företag. 

Samtidigt löser detta inget utan det minskar bara den administrativa bördan. Det är något som vi ska glädjas över, men nu behöver landskapsregeringen snabbt gå vidare och få till en liknande portal för handeln med Sverige. Det är otroligt viktigt då varuhandeln från Sverige, enligt Ålands statistik och utredningsbyrå (Åsub), är stor och betydande.

Symtomen är med andra ord lindrade med Clarence, men orsakerna till denna härva kvarstår.  För att få till en ändring krävs dock att mycket går Ålands väg i arbetet med den nya tullkodexen inom EU, och det finns hopp.

För Ålands del ligger öppningar i ministerrådets förslag. Där föreslås det att man även ska kunna göra tullförenklingar inte bara inom det egna landet, utan också mellan länder. Det här skulle vara direkt avgörande för Ålands möjligheter att få ett smidigare förfarande mot främst Sverige. 

Om det lyckas finns större möjligheter för det åländska näringslivet att gå på export västerut, till en marknad som är nära och har stor potential. För vi får inte glömma att Åland, enligt Åsub, sedan EU-inträdet hör till en av ytterst få regioner i Europa som efter inträde i unionen inte lyckats öka sin handel med andra länder. Här finns således en outnyttjad potential. 

Slutligen några slutsatser från hela detta projekt. Det är viktigt att det finns politiskt driv och vilja, men även mod för att Åland ska komma fram i dessa frågor. Enligt källor till Ålandstidningen har näringsminister Jesper Josefssons (C) roll varit direkt avgörande. Utan hans tydliga beställning hade projektet strandat i byråkratiska problemställningar. Åländska politiker behöver således visa mod och entreprenörskap, vilket detta projekt är ett lysande exempel på. Det hade knappast blivit något om inte vi haft politiker som visat mod med uppstarten av Gritlab eller modet att utmana byråkratins kvarnar.

Den andra lärdomen är att vi behöver ta saker i egna händer och jobba tvärsektoriellt. Klart att Åland ska försöka samarbeta med finländska myndigheter, men hur man än vrider och vänder på det hela så hade inget hänt om inte Åland tagit saken i egna händer.  För vem skulle annars se till våra intressen?

Summa summarum är det mer entreprenörskap, tvärsektoriellt samarbete och åländskt ägarskap som krävs i dessa frågor. Det är en nyttig lärdom för fortsättningen, men inte minst något som kan tas med även i andra frågor och utmaningar som det åländska samhället står inför.