Stormen Johannes – lärdomar för Ålands beredskap i en osäker tid

Stormen Johannes blev för många ålänningar en påfrestande upplevelse. Som mest var omkring 8.000 elabonnenter utan ström – det vill säga drygt en fjärdedel av Ålands befolkning. Redan på morgonen efter stormen saknade cirka 5.000 fortfarande el. Vindbyarna uppmättes till 36,2 meter per sekund, alltså orkanstyrka.

Mycket fungerade väl i det praktiska arbetet. Elbolag, räddningstjänst och andra aktörer arbetade under svåra förhållanden och med hög belastning. Det förtjänar respekt.

Samtidigt visade stormen hur avgörande robust information och kommunikation är i en kris. Några timmar efter att strömmen försvann på norra Åland slogs även mobilnätet ut. För många innebar det att man inte längre kunde ta del av information från Ålands Elandelslag, läsa nyheter eller följa krismeddelanden via kris.ax. För den som dessutom saknade vatten fanns ingen möjlighet att få information om var vatten kunde hämtas.

Osäkerheten kring hur länge avbrotten skulle pågå skapade konkreta problem. När strömmen varit borta under längre tid började frysar tina, med vetskapen om att frysvaror ofta bara håller upp till omkring två dygn. Utan prognoser var det svårt att veta hur maten skulle hanteras. För andra – exempelvis äldre, sjuka eller personer med särskilda behov – kan bristen på information ha varit ännu mer allvarlig.

Ålands radio har en viktig roll som beredskapsradio. Under stormen sändes information på lördagskvällen, men därefter saknades löpande sändningar fram till måndag morgon. I ett läge där både el och mobilnät ligger nere borde regelbundna radiosändningar vara en självklar del av krishanteringen – med aktuella lägesbilder, prognoser och information om samhällsviktiga funktioner.

När vi blickar framåt är det viktigt att inte enbart se dessa erfarenheter som kopplade till stormar. Vi lever i ett mer osäkert omvärldsläge, där sabotage, kartläggning och störningar mot kritisk infrastruktur förekommer. Händelsen visar hur sårbara system för el, telekommunikation och vatten kan vara – oavsett orsak.

Därför finns skäl att se över uthålligheten i mobilnäten, reservkraft för samhällsviktiga funktioner och hur krishanteringen organiseras när flera system faller samtidigt. Stormen Hannes bör följas upp som en gemensam lärdom och gärna användas som grund för samlade övningar mellan berörda aktörer.

Ett robust samhälle byggs inte bara för nästa storm – utan även för en mer osäker framtid.

David Widlund

Brandingenjör med erfarenhet av räddningstjänst och beredskap

Ålands radio svarar:

Ålands radio har inga live-sändningar under veckoslut, men då det är motiverat kan vi kalla in personal och avbryta ordinarie tablå som består av specialprogram och repriser. Grovt taget finns det två situationer då vi gör det. Om myndigheterna via alarmcentralen skickar ut ett varningsmeddelande aktiveras Ålands radios lagstadgade roll i befolkningsskyddet, då är vi skyldiga att sända. Det skedde aldrig under stormen Johannes. Därtill kan vi göra den redaktionella bedömningen att ett skeende är så anmärkningsvärt att det är motiverat att kalla in personal och bevaka det som sker live. 

Ålands radio sände live under lördag kväll mellan 17 och 22, dessförinnan lade vi ut flera kortare telegram med info om den förestående stormen. På söndag lade vi in korta lägesuppdateringar i sändningarna vid fem tillfällen. Då hade vinden mojnat och signalerna vi fick från myndigheter, elandelslaget och andra instanser var att inget akut eller allvarligt krisläge förelåg, trots att de långvariga elavbrott som drabbat tusentals ålänningar naturligtvis varit besvärliga. Vi har kontinuerligt uppdaterat alandsradio.ax under hela veckoslutet.

Heidi Grandell-Sonck, chefredaktör och ansvarig utgivare