Står Trump på tur för Nobels fredspris?

USA:s president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att han vill tilldelas Nobels fredspris. Inför FN härom veckan förklarade han att han var värdig priset för att ha förhandlat fram sju fredsavtal sedan han tillträdde sin andra mandatperiod i januari, och det har rapporterats att han fört fram sin önskan också till Norges nuvarande finansminister, Natos tidigare generalsekreterare, Jens Stoltenberg.

Med förra veckans smärre genombrott i förhandlingarna kring ett slut på kriget mellan Israel och Hamas i Palestina väcktes på nytt frågan om den amerikanske presidenten kommer att utropas till mottagare när det presenteras på fredag.

Pressen på den norska Nobelkommittén är större än på länge efter Trumps comeback på världsscenen. Han har nominerats till priset av en handfull statsöverhuvuden (det verkar vara ett bra sätt att ställa sig in hos Trump nämligen), och spelbolagen har honom i toppskikten bland troliga mottagare av fredspriset. Och otvetydigt har Donald Trump haft mer än ett finger med i spelet kring flera uppgörelser mellan trätande fiender – och om hans förhandlande leder fram till en varaktig fred i Palestina är han i allra högsta grad en trovärdig kandidat. I alla fall sett till resultatet av hans ”förhandlingar”.

Problemet för Donald Trump är att det också finns väldigt mycket som talar emot att han tilldelas priset – inte minst det sätt han ”förhandlar” på. I fallet med Israel och Hamas förklarade den amerikanske presidenten efter ett möte med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att om inte Hamas accepterade villkoren för en fredsuppgörelse skulle ”ett helvete vars like ingen tidigare skådat” drabba den palestinska terrorgruppen.

Det är svårt att tänka sig att Nobelkommittén tycker att det låter som en trovärdig företrädare för fred. Men låt gå, ibland helgar ändamålen medlen, och i fallet med den långa och svåra konflikten i Mellanöstern kanske man anser att det krävs hårda handskar.

Men samtidigt som Trump arbetar för fred i Palestina låter han skjuta venezuelanska misstänkta knarksmugglarbåtar i bitar och hotar med insatser i själva Venezuela. Hur rimmar det med ett fredspris?

Och på hemmaplan luftade Trump tanken på att låta militären ”träna” genom att sättas in som poliser i storstäder styrda av hans politiska motståndare från demokraterna. Detta samtidigt som hans administration demoniserar sina motståndare, försöker tysta medier och trotsar domstolars utslag.

På världsscenen förnekar Donald Trump klimatförändringarna och förlöjligar de länder som arbetar för att lindra dess effekter. 

Alla dessa områden är sådana som Nobelkommittén av tidigare pristagarbeslut att döma kommer att ha stora problem med. 

Att Donald Trump hett eftertraktar ett Nobelpris råder det ingen tvekan om. Det ligger mycket nära till hands att säga att den största drivkraften för detta begär är att Trumps företrädare och ”ärkefiende” Barack Obama tilldelades priset 2009. Att Obama kan stoltsera med Nobelmedaljen är uppenbart en tagg i det trumpska hjärtat.

Samtidigt är det faktum att den norska Nobelkommittén lät sig svepas med i euforin kring USA:s förste färgade president och tilldelade honom priset bara nio månader efter att Obama flyttat in i Vita huset – och i ärlighetens namn inte hade hunnit göra mycket för att förtjäna priset – kanske Trumps största argument för att han ska få priset i år.

Trots argumenten för och emot Trump, och att spelbolagen har honom högt på listan över troliga mottagare, är chansen ändå liten att Trump åker till Oslo för att ta emot priset den 10 december. På oddslistan över andra favoriter att få priset finns en rad starka kandidater.

Julija Navalnaja, änka efter den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj får många tips, liksom sudanska Emergency Response Rooms som hjälpt många drabbade i inbördeskriget. På tal om kriget i Gaza nämns också FN-organet UNRWA som en favorit till priset för dess insatser för att föra in förnödenheter och läkemedel till det sönderbombade området, liksom FN:s generalsekreterare António Guterres. Abir Haj Ibrahim har genom sitt icke-våldsbudskap och fredsarbete prisats i andra sammanhang och är ett namn som ofta nämns i Nobeldiskussionen. Även sir David Attenborough och Greta Thunberg har nominerats för sina insatser för klimat och miljö, liksom Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj blivit det för hans kamp mot den ryska aggressionen.

Donald Trump må sukta efter Nobels fredspris, men vägen till Oslo är ännu lång för en president som möjligen kan tvinga fram fred – men som knappast är fredens främste förkämpe.