Även om många företag visar nya nivåer av vinster brottas många åländska bolag med en allt tyngre vardag. Det betyder att det finns strukturella utmaningar i att bredda och stärka hela företagssektorns tillväxt och robusthet.
Daniel Eriksson
Skattetoppen blottar växande utmaningar
Skattetoppen visar vinnarna, men väcker även frågor om framtidens företagsklimat. För samtidigt som rekordbelopp presenteras minskar antalet företag och få nya producerande företag finner sin väg in på listan.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
För en vecka sedan presenterade vi de åländska företag som skattade mest och tjänade mest på Åland 2024. Denna lista är en viktig påminnelse om att vårt samhälle inte har vård, skola och omsorg utan starka företag
Tolv företag betalade mer än en miljon var i skatt till det åländska samhället under 2024. För ett samhälle med dryga 31.000 invånare är det en imponerande lista. Men det stannar givetvis inte vid dessa tolva företag, utan hela floran av företag är viktig för att bygga samhällsekonomi. I synnerhet efter att det nya ekonomiska systemet infördes, vilket innebär att Åland får tillbaka all samfundsskatt som åländska företag genererar.
Förändringen är positivt eftersom det ekonomiska självbestämmandet ökar, men det medför också högre krav på våra beslutsfattare att förbättra näringslivets förutsättningar.
Så även om många företag visar nya vinstnivåer brottas många andra bolag med en allt tyngre vardag.
Om vi ser närmare på listan är det slående hur mycket rederierna, Orkla och Ålandsbanken fortsätter att generera till det åländska samhället. Mest sticker Lundqvistrederierna ut där man sammanlagt för sina bolag betalar totalt 17 miljoner euro i samfundskatter, nya pengar som hämtas hem utanför Åland. Utan dessa pengar hade Åland haft stora bekymmer att få den offentliga delen av samhället att rulla.
För att sätta saker i proportion motsvarar beloppet om 17 miljoner driften av hela landskapets vägunderhåll för ett år (8,1 miljoner euro) samt alla studiestöd, försörjartillägg och bostadsstöd till studerande på ett år (8,3 miljoner euro).
Problematiserar vi kring bolagens samfundskatter är det slående att antalet investerings- och förvaltningsbolag ökar på Åland. Många ålänningar har generellt sett gjort det bra på börsen. Det visar förvisso att det finns pengar i det åländska samhället, men i takt med att pengar binds i förvaltning ökar risken för minskad produktion och innovation i realekonomin.
Samtidigt medför det en strukturell förnyelse och nya möjligheter till kapitalmobilisering som inte minst kunde visa sig vara nyttig för breddandet av näringslivsstrukturen. Men riskbenägenheten är inte nödvändigtvis så stor hos dessa och framför allt saknas intressanta nya åländska bolag att investera i. I alla fall i relation till vad man hittar på andra större marknader. Dessutom är vinsterna helt enkelt lättare att plocka hem på annat håll.
Antal företag och sysselsättningen minskade under 2024, till stor del på grund av nedläggningar och konkurser bland mindre företag. Så även om många företag visar nya vinstnivåer brottas många andra bolag med en allt tyngre vardag. Det betyder att det finns strukturella utmaningar i att bredda och stärka hela företagssektorns tillväxt och robusthet. Om våra politiker sedan klarar av att göra det är en annan sak. Än så länge skvallrar budgetdebatten i lagtinget om att fokus fortfarande mycket ligger på skärgårdstrafik och landskapets interna utmaningar. Inte på hur vi ska få kakan att växa vilket är en förutsättning för att kunna ha en fungerande samhällsservice även i framtiden.
