Ledare
Som bilist kan man några år efter ombyggnaden konstatera att den numera avsmalnade Ålandsvägen med fler refuger och annan stenläggning på alla sätt är en bättre gata att köra på än den gamla.
Hülya Tokur
Smarta trafiklösningar räddar liv
Säkrare trafik är både möjlig och nödvändig. Det visar Mariehamns tioåriga trend utan dödsolyckor.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Helsingfors stad har lyckats med bedriften att inte registrera några dödliga olyckor i trafiken på ett helt år. Det är en anmärkningsvärd prestation för en storstad med knappt 700.000 invånare som dagtid dessutom har en betydande mängd arbetspendlare.
Mariehamn kan stoltsera med samma bedrift för de senaste tio åren. Det är möjligtvis inte lika imponerande med tanke på befolkningsmängden, men ändå en positiv siffra att lyfta fram. Hela Åland kunde 2024 dessutom lägga sitt tredje år utan någon trafikolycka med dödligt utfall till handlingarna. Sedan 2000 har Åland tidigare inte haft flera på varandra följande år utan dödsfall i trafiken och trenden har fortsatt under 2025.
Det är svårt att dra några långtgående slutsatser då underlaget på Åland är mycket begränsat, men det är synnerligen glädjande statistik som rimligen borde vara ett resultat av långsiktigt arbete med till exempel smartare trafiklösningar. Här kan till exempel det numera välutbyggda gc-nätet och det arbete som gjorts med att identifiera farliga korsningar lyftas fram.
I Helsingfors är framgången ett resultat av målmedvetna åtgärder. Redan 2021 beslutade staden, med stöd av data som visar att risken för dödsfall bland fotgängare halveras om kollisioner sker i 30 km/tim istället för 40 km/tim, att sänka hastighetsgränsen i majoriteten av stadens bostadsområden samt i centrum.
Hastigheter dödar och ju långsammare det går, desto större sannolikhet att fotgängare, cyklister och förare klarar sig vid en olycka. Lägre hastigheter ger dessutom bilisten fler möjligheter att reagera och undvika farliga situationer, det säger sig självt.
Men det räcker inte bara med hastighetsskyltar. I Helsingfors har många vägar över tid smalnats av och träd planterats med avsikten att göra förare mer uppmärksamma eftersom komplicerade landskap tvingar förare att köra försiktigare.
Det är svårt att dra några långtgående slutsatser då underlaget på Åland är mycket begränsat, men det är synnerligen glädjande statistik som rimligen borde vara ett resultat av långsiktigt arbete med till exempel smartare trafiklösningar
Kevin Eriksson
Till den delen har Mariehamn också lyckats väl över tid. Stadens tekniska enhet har genom åren fått ta emot en hel del kritik men faktum är att antalet olyckor minskat. Ombyggnaden av Ålandsvägen häromåret är ett exempel. Som bilist kan man några år efter ombyggnaden konstatera att den numera avsmalnade vägen med fler refuger och annan stenläggning på alla sätt är en bättre gata att köra på än den gamla.
Faktum är att det i dag finns få platser i Mariehamn som känns direkt farliga att köra på, men det betyder inte att det inte finns förbättringspotential. Förra hösten larmade till exempel boende i västra Mariehamn att korsningarna Snickerivägen och Varvsvägen samt Varvsvägen och Västerleden utgör två mycket farliga korsningar.
Det bör också påpekas att högre hastigheter sällan ger någon verklig tidsvinst. Den som riskerar böter för att hinna med färjan och kör 110 km/tim i stället för 90 km/tim på vägsträckan mellan Mariehamn och Eckerö sparar ändå bara cirka tre minuter. Kör du 50 km/tim i stället för 30 km/tim från Baltichallen till Rökka tjänar du ungefär lika lite tid – samtidigt som risken för att en påkörd fotgängare dör ökar från 10 till 70 procent.
