Skärgården

Åland är en skärgårdsvärld som består av ett relativt stort fastland och en absolut sett stor skärgård. Åland mår relativt sett bra i en allmänt sett orolig värld. På det individuella planet är det ingen större skillnad mellan de som bor på fasta Åland och de som bor i skärgården.

Vad gäller de båda delarnas framtid är fasta Ålands relativt trygg, förutsägbar medan skärgårdens på sikt kan uppfattas som oklar, rentav hotad.
Antalet invånare och dito elever minskar till den grad att det ”normala” samhället en dag kan upphöra att existera. I första hand de fyra ”yttre” kommunerna riskerar på sikt att bebos bara av pensionärer, sommargäster och tillfälliga besökare.
Tror inte någon vill se en utveckling där delar av skärgården töms på åretruntboende i olika åldrar.
Denna negativa utveckling är inte huggen i sten. För att bryta den oönskade trenden behövs målmedvetet och långsiktigt arbete. Det har över tid gjorts många ansatser som dock visat sig vara otillräckliga trots goda avsikter. Har själv deltagit.

För ett trendbrott behövs 5 år av positiv utveckling. Min definition. Men. Koordinerade och planerade insatser för skärgården har inte gjorts.

Skärgården måste själv formulera de åtgärder som behövs. Detta bland annat för att konkretisera utmaningarna. Finns instrument.
Trenden går att vända och det är i skärgården kunskapen om behoven och potentialen finns.
Hoppas att insikten om den levande skärgårdens betydelse för Ålands identitet delas av flertalet ålänningar och gärna vid behov en hjälpande hand.
Skärgården kan med rätta insatser bli självbärande och även närande.
Skärgården behöver för överlevnad och blomstring ett ramverk för nämnda nödvändiga insatser det vill säga en åländsk skärgårdslag. En lag är varken en snabb eller all fix men motsvarande lagstiftning på fastlandet har varit av kännbar betydelse. Så låt oss därför ta fram en skärgårdslag som anpassas just för vår skärgård för att bidra till att vi, även på sikt, har kvar en livskraftig skärgård i landskapet.

John Wrede (Lib)