Regeringens rysarläsning

Varje mandatperiod ska Finlands regering lägga fram en redogörelse om framtiden i två delar till riksdagen. Med tanke på att världsläget är det mest osäkra sedan andra världskriget är det måhända ingen överraskning att framtidsutsikterna inte beskrivs i särskilt optimistiska ordalag. 

Redogörelsen ska ligga till grund för regeringens strategiska arbete för att förbereda landet för de utmaningar som kan komma att möta oss i framtiden. Och det ser ut att vara stora utmaningar som väntar. Tre av de fyra framtidsscenarierna är alla mer eller mindre skrämmande, bara ett målar bilden av en bättre värld än dagens. Och dessvärre tycks det senare vara minst troligt sett till de senaste årens utveckling.

Om vi tar det positiva scenariet först så kallas det ”En värld av samarbete 2045”, och beskrivs som just en sådan. Sammanfattningen lyder: ”I en värld av samarbete har den regelbaserade internationella ordningen stärkts och man har lyckats lösa samhälleliga och globala problem”. Demokratin har stärkts, världens länder har samarbetat mot klimatförändringar, EU står starkt och tekniken har utvecklats till mänsklighetens fördel.

De tre andra scenarierna är döpta till: ”Teknikjättarnas värld 2045”, ”En värld av block 2045” och ”En kollapsande värld 2045”. I det första har teknikjättarnas framfart och ekonomiska muskler givit dem möjlighet att kontrollera stora delar av infrastrukturen, Kina är starkt och förmögenheten koncentrerad till några få. Staterna är svaga och små länder som Finland riskerar bli marginaliserade.

I ”blockvärlden” har stormaktskonceptet, protektionismen och nationalismen växt sig starka. EU har gått med i USA:s block av demokratier trots att USA för en politik som inte alltid gynnar Europa. Kampen mellan blocken handlar om att skydda egna tillgångar. Handelskrig har sänkt ekonomin och kriser avlöser varandra. Scenariet påminner en hel del om kalla kriget, med skillnaden att det är Kina och inte Ryssland som är den starka på den auktoritära sidan. Klimatkrisen har inte lösts.

I det mest dystopiska scenariet, ”En kollapsande värld”, har som titeln antyder världen mer eller mindre redan rasat samman. Klimatkrisen är ett faktum och skapar såväl stora flyktingvågor, handelskrig har sänkt ekonomier och levnadsvillkoren försämras. Rapporten beskriver riskerna för Finland på följande sätt: ”Finlands självständighet och existens är hotade. Hot om krig och konflikter, intressepolitik och kraftig hybridpåverkan är ständigt närvarande. Korruption och grå ekonomi ökar.”

Det är lätt att avfärda rapporten som skrämselpropaganda. Men då måste man också bortse från att världen har utvecklats i fel riktning i ganska många år nu. Vi är inte närmare en lösning på problemet med klimatförändringar, antalet demokratier blir allt färre, auktoritära regimer växer fram också i EU och krig tycks vara en allt vanliga lösning på konflikter.

Till det ska läggas utvecklingen i USA, ett USA som vare sig man vill det eller inte är garanten för Europas och Finlands säkerhet, i mycket snabb takt är på väg att förvandlas till en auktoritär stat. Så sent som för någon vecka sedan konstaterade forskningsinstitutet V-dem att USA inte längre kan betraktas som en demokrati efter blott tio månader av Donald Trump-styre i Vita huset.

Självfallet ska vi inte gräva ned oss helt på grund av rapporten. Rapporten poängterar att den är ett diskussionsunderlag för framtidssatsningar och att scenarierna är realistiska utgångar av en sammanvägning av många osäkra faktorer. Det gör också att det verkliga utfallet kan bli något av alternativen, en kombination av dem eller något annat beroende på hur världen och alla faktorer i bedömningen utvecklas de kommande 20 åren.

Men med det sagt är det också rimligt att se hoten och dra slutsatser av dem – och förbereda sig för att det värsta kan hända. Och, som regeringen skriver i rapporten, måste Finland ha en ekonomi i bättre skick för att kunna göra de förberedelserna.

Samma sak gäller för Åland, landskapet ska förstås inte upprusta militärt, men civilsamhället måste stärkas, utbildningen kommer att vara av största vikt i en värld som kräver allt mer och vi måste hänga med i teknikutvecklingen. Men det kostar, och därför är det oerhört viktigt att våra politiker lyckas med att stärka ekonomin för att skapa utrymme för satsningar inför framtiden. Det arbetet måste börja redan på fredag, när landskapsregeringen presenterar sitt budgetförslag för nästa år.