Regeringens dimridåer lurar ingen

Ingrid Zetterman och Harry Jansson säger i en insändare att landskapsandelssystemet är ett komplext system. Det stämmer inte. Det tog mig en timme att sätta mig in i systemet. Detta är bara ett sätt att slippa gå i ett specificerat svaromål.

De säger att systemet kan uppfattas som orättvist och ologiskt. Låt mig härvid upprepa några exempel från landskapets egen utredning: ”Att en kommun med relativt liknande befolkningsmängd men med väsentligt högre skatteinkomster än Lumparland får större andelar förefaller orimligt”, samt: ”Ett tydligt exempel på systemets brister är att Sottunga i budget beräknas få landskapsandelar för grundskola motsvarande 300 procent (tack vare hemundervisare) medan andra kommuner, såsom Lumparland, har svårt att upprätthålla ekonomi i balans.” Dessa exempel inte bara kan ”uppfattas” som ologiska och orättvisa; de är ologiska och orättvisa!

Zetterman och Jansson säger att landskapsregeringen över tid saknat verktyg för att genomföra tillräckliga ekonomiska analyser. Vilka verktyg är det som saknas? Gjordes det inga ekonomiska analyser när man ändrade systemet så att andelarna gick ner 2018 eller gjordes det bara på en höft? Menar Zetterström och Jansson att man kan sänka landskapsandelarna utan verktyg, men inte höja?

De säger att den europeiska stadgan om kommunal självstyrelse inte ålägger landskapet att från sin egen kassa finansiera kommunerna. Det stämmer inte. I förarbetena till kriskommunlagen säger regeringen själv: ”Europeiska konventionen om kommunal självstyrelse, där det i artikel 9.2. sägs att de lokala myndigheternas resurser skall motsvara de uppgifter som tilldelas dem i grundlag och annan lag. Grundlagsutskottet har också i sin praxis betonat att när bestämmelser om kommunernas uppgifter införs, ska det enligt finansieringsprincipen ses till att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara av dem. Detta måste enligt utskottet bedömas utifrån dels kommunernas skatteinkomster och övriga inkomster, dels skatteandelar och skatteutjämningar (motsvarande landskapsandelar och skatteutjämning).”

Jag vill betona att Lumparlands ekonomi gick runt före ändringen av landskapsandelssystemet.

Centerns valprogram säger att ”hela Åland ska leva” och och Liberalerna säger att ”det ska gå och verka över hela Åland”. Kanske dags att modifiera dessa löften?

Regeringens dimridåer lurar ingen. Detta är inte komplext. Det är tvärtom väldigt enkelt. Om landskapet påför kostnader på kommunen måste man också ge kommunerna en ärlig chans att klara finansieringen. Svårare än så är det inte. Ingen är så mån om servicen som kommunerna själva. Men det måste finnas förutsättningar att sköta den.

Guy Björkqvist