Insändare

Om granulat som fyllnadsmaterial

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.Detta granulat tillverkas av nermalda kasserade fordonsdäck. Mängden nämndes inte, men normalt kan en konstgräsplan innehålla cirka 70 ton granulat, små svarta gummikulor som ska ge svikt i underlaget.Granulatet har en diameter på ca 2 mm och hänförs till så kallade mikroplaster. Om detta granulat kan man läsa bland annat följande:

Publicerad Senast uppdaterad

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.
Detta granulat tillverkas av nermalda kasserade fordonsdäck. Mängden nämndes inte, men normalt kan en konstgräsplan innehålla cirka 70 ton granulat, små svarta gummikulor som ska ge svikt i underlaget.
Granulatet har en diameter på ca 2 mm och hänförs till så kallade mikroplaster. Om detta granulat kan man läsa bland annat följande:
1. ”Återvunna däck ska inte användas där barn kan komma i kontakt med dem, till exempel som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner eller som översta skikt på fallskyddsytor. Detta beror på att materialet innehåller varierande mängd PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Återvunnet granulat innehåller också förhöjda halter kobolt, både i jämförelse med leksaksdirektiv och med riktvärden för känslig markanvändning. Eftersom zink-halten överskrider riktvärden för känslig markanvändning i granulat från återvunna däck så ska detta material även undvikas i applikationer där granulatet får direkt spridning till miljön.” (Stockholms stads kemikaliecentrum)
2. ”Granulat innebär miljörisker dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.” (Naturvårdsverket)
3. Alla konstgräsplaner i Malmö ska bort.(Aftonbladet 2 juli 2019)
4. ”Miljöförvaltningen har gjort analyser av fem olika sorter SBR-granulat. Analyserna visar att KM-nivåerna för zink, PAH och kobolt överskrids i vissa av granulaten. Zink-halten överskrids i alla SBR-granulat.” (Stockholms stad, Miljöförvaltningen)
5. Fotbollsplan kan vara tickande miljöbomb. (SVT Halland, 21 januari 2017)
6. ”Hur tänker ni när det kommer till eventuella nya konstgräsplaner i kommunen?
– Blir det en eventuellt ny arena med konstgräs föreslår jag 100 procent miljövänligt granulat. Hade jag fått välja hade det varit så på alla konstgräsplaner, men det blir en större investeringskostnad.” (Jönköpings-Posten 11 januari 2017)
7. ”Dags att säga adjö till konstgräs? Om konstgräs och dess inverkan på bland annat miljö och biologisk mångfald.” (The Guardian 2 augusti 2019)
8. ”Enligt IVL:s kartläggning är konstgräsplaner den näststörsta källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige.” (Ålands landskapsregering, Strategi för att förhindra att plast och mikroplast sprids i miljön)
I dag finns det på marknaden granulat som är tillverkat av bland annat kork, kokos och sockerrör. Detta granulat är biologiskt nedbrytbart.
Men hänvisning till ovanstående riktar jag följande fråga till stadens kultur- och fritidsnämnd: Är det möjligt att vid konverteringen av WHA använda något annat fyllnadsmaterial än SBR-granulat?
Anders Casén

Ålandstidningen