När regler blir viktigare än jobb och tillväxt

Självstyrelsens särlösningar och skatteundantaget har diskuterats länge med väl kända problem. Mindre uppmärksammat är ett annat, minst lika allvarligt hot mot den åländska framtiden: att näringsverksamhet systematiskt möter strängare regler, tyngre byråkrati och längre processer än i EU, Norden och övriga Finland. Detta är inte ett EU-tvång, utan en direkt följd av egna politiska och administrativa beslut.

För företag inom teknologi, digitala tjänster, it, energi, maritim teknik och andra kunskapsintensiva näringar är detta särskilt problematiskt. Dessa företag konkurrerar globalt och behöver snabb etablering, förutsägbarhet och rimliga regelverk. På Åland möts de av tillståndsprocesser och planregler som är anpassade för helt andra typer av verksamheter, trots låg faktisk miljöpåverkan.

EU-direktiv som miljökonsekvens- och vattendirektiven ger stort utrymme för proportionell tillämpning. På Åland väljer man den mest restriktiva linjen där andra nordiska regioner gör mer balanserade avvägningar. Resultatet blir långa processer, ökade kostnader och stor osäkerhet för företagare.

Detta slår direkt mot investeringsklimatet. Riskkapital och externa investerare söker stabila miljöer med tydliga regler och rimliga tidsramar. När tillstånd kan ta år och utfallet är osäkert väljer kapitalet andra regioner. Lovande teknik- och tjänsteföretag etableras aldrig på Åland eller flyttar tidigt.

Även den administrativa bördan är tung. Små tjänsteföretag omfattas av samma omfattande rapportering, tillsyn och krav som de stora. Det binder resurser som borde gå till innovation, rekrytering och export.

De ekonomiska konsekvenserna är tydliga. Uteblivna investeringar innebär färre jobb, lägre skatteintäkter och förlorad kompetens. Ett näringsliv som inte kan växa eller locka kapital tappar konkurrenskraft.

Vi moderater värnar om näringslivet som grunden för vår välfärd. Miljöansvar och tillväxt kan förenas med proportionerliga regler, snabbare och riskbaserade tillstånd, tydliga tidsgränser för myndighetsbeslut och konsekvensanalyser ur investeringsperspektiv. Åland ska inte vara mer regeltyngt än omvärlden.

Ålands regelverk är i dag bakåtblickande, utformade för offentlig verksamhet och gårdagens näringsliv. Fokus ligger på kontroll, likformighet och riskminimering snarare än på innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Vill vi locka framtidens företag och kapital måste vi se näringslivet som den möjlighet det är. Inte som i dag, ett problem som ska begränsas.

Erik Schütten (M)