Ledare

Frågan om hur stadens juristinköp styrs har aktualiserats.

När juristnotan växer behövs tydliga ramar

Skattepengar » När stadens juristkostnader ökar snabbt är det naturligt att ställa frågor. Inte om behovet av juridik, utan om hur inköpen styrs och följs upp.

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

Att Mariehamns stad anlitar extern juridisk kompetens är både rimligt och nödvändigt. En kommun hanterar i dag frågor som rör upphandlingar, besvär, avtal och fastigheter – områden där juridisk specialkunskap ofta behövs och där det inte alltid är vare sig praktiskt eller kostnadseffektivt att samla all kompetens internt.

Det är alltså inte juridiken i sig som väcker frågor, utan hur kostnaderna utvecklas – och hur de ser ut över tid.

Stadens egna siffror visar att utgifterna för juridiska tjänster ökade kraftigt under 2025. Det säger i sig inget om att något blivit fel. Men när kostnader förändras tydligt på kort tid är det inte konstigt att frågor uppstår. Det är en naturlig reaktion när det handlar om offentliga pengar.

I det sammanhanget kommer frågan om ramavtal upp. Det tidigare ramavtalet för juridiska tjänster har löpt ut och sedan dess har inköpen hanterats utan ett gemensamt ramavtal, inom respektive förvaltnings ansvar och budgetramar. Det finns rutiner för attest och kontroll, och ytterst sker tillsyn genom revisionen. 

Det är alltså inte juridiken i sig som väcker frågor, utan hur kostnaderna utvecklas – och hur de ser ut över tid.

Linda Blix

Samtidigt är revision och intern kontroll framför allt verktyg för uppföljning i efterhand. För att skapa större tydlighet framåt används i många sammanhang ramavtal. De sätter ramar för pris och villkor, och gör det helt enkelt lättare att följa hur kostnaderna utvecklas.

Ett ramavtal behöver inte ses som ett tecken på misstro. Snarare är det ett sätt att skapa ordning och förutsägbarhet. För kommunen kan det ge bättre överblick. För leverantörerna tydligare spelregler. För invånarna större insyn i hur skattemedel används.

Att juridiska tjänster ofta köps från samma aktör är i sig inget ovanligt. Kontinuitet och lokalkännedom kan vara tillgångar. Men även då finns det skäl att fundera på hur strukturen runt inköpen ser ut, särskilt när kostnadsbilden förändras.

När utgifter sticker iväg uppstår ofta behov av att se över rutiner och arbetssätt. Inte för att ifrågasätta tidigare beslut, utan för att säkerställa att de fortfarande fungerar som tänkt. I grunden handlar det om samma sak som alltid i kommunal ekonomi: att använda gemensamma pengar på ett sätt som är begripligt, förutsägbart och håller över tid.