Mise hotas av ett besvärskaos

Mises styrelse motiverar beslutet att endast rätta avfallstaxan för 2021 med att utslaget som Ålands förvaltningsdomstol förkunnade i februari i år endast berör just det enskilda året. Att taxan för 2022–2025 är densamma spelar ingen roll, menar man, eftersom ingen har besvärat sig mot avgifterna för dessa år. Därmed har taxorna ”vunnit laga kraft”.

Teoretiskt har Mise rätt men logiskt haltar det betänkligt. Hur kan något som konstaterats vara olagligt ett specifikt år vara lagligt andra år? En konsultation med en av Finlands främsta experter på förvaltningsrätt, professor Olli Mäenpää, ger vid handen att en myndighetstaxa som vunnit laga kraft inte fråntar enskilda personer rätten att lämna in grundbesvär mot vad som anses vara felaktiga avgifter. Det innebär att Mises drygt 12.500 anslutna hushåll (fritidshus inräknade) kan besvära sig mot avfallstaxan även för åren 2022–2025. Enda kravet är att det sker inom fem år från att avgiften betalades.

Enligt Olli Mäenpää har grunderna för förvaltningsdomstolens utslag gällande den olagliga taxan för 2021 stor betydelse även för juridiska bedömningen av taxan för de därpå följande åren. Att samma taxa tillämpats 2021–2025 torde bana väg för eventuella grundbesvär från berörda hushåll. Risken för besvärskaos är uppenbar redan om endast en liten del av de Mise-anslutna hushållen bestämmer sig för att vända sig till domstol. Professor Mäenpää konstaterar att det nog skulle bli ”ganska krångligt” både för Mise och för förvaltningsdomstolen. Det enda sättet att undanröja risken är att Mise självmant reglerar avgifterna även för 2022–2025.

Vid sidan av de konkreta rättelserna i taxan för 2021 som Mise föreslår inför förbundsstämman den 18 juni – bland annat avdrag för egen kompost, glesare tömningsintervall för enpersonshushåll och sänkta beräkningar av mängden brännbart avfall per person – ska myndigheten räkna ut hur stor del av avfallsavgiften som faller inom ramen för producentansvaret och som därmed ska betalas tillbaka. Mises styrelsen har med juridisk hjälp kommit fram till att den totala summan avgifter som ska betalas tillbaka till hushållen för 2021 är 12.015 euro. Utslaget på 12.500 blir det 0,96 euro per hushåll.

Med tanke på att den absoluta merparten av allt avfall som hushållen producerar och sorterar är plast, glas, metall, papper och kartong, vilka faller inom ramen för producentansvaret, ska det bli intressant att ta del av kommunförbundets uträkningar. God myndighetsutövning grundar sig på transparens, varför handlingarna givetvis är offentliga. Därmed bör det finnas ett konkret underlag för eventuella besvär även mot den justerade taxan och det uträknade avdraget för producentansvar för 2021.

Nu återstår att höra vad medlemskommunernas representanter anser vid den stundande förbundsstämman. Bör förbundet göra rätt för sig och förebygga risken för ett kommande kostsamt besvärskaos, som dessutom skulle slita på Mises redan hårt sargade anseende? Eller tillåts avfallmyndigheten bara att köra på som hittills med ägarkommunernas uttalade medgivande? Rent ekonomiskt går det ju bra för Mise. Fjolåret visar ett överskott på 608.000 euro, vilket är 460.000 euro över budget.