I Yles senaste partimätning från början av mars är det så jämnt mellan Samlingspartiet, Socialdemokraterna (SDP) och Sannfinländarna att de alla befinner sig inom felmarginalen. Samlingspartiet är fortfarande störst med ett väljarstöd på 20,8 procent medan SDP ligger tvåa på 19,9 procent, tätt följt av Sannfinländarna på 19,0 procent.
I en mätning från den 21 mars, publicerad i Helsingin Sanomat, ligger Samlingspartiet fortfarande etta på 20,8 procent men SDP och Sannfinländarna blåser dem i nacken, båda på 19,3 procent.
Vad betyder då detta för regeringsbildningen? Med allra största sannolikhet kommer två av de tre stora partierna att ingå i Finlands nästa regering. Om Sannfinländarna blir största parti går uppdraget att bilda regering först till partiets ordförande Riikka Purra. SDP har meddelat att partiet inte kommer att sitta i en regering med Sannfinländarna så friarfärden går till Samlingspartiets Petteri Orpo som hittills inte uteslutit regeringssamverkan med Purras parti.
Det finns emellertid flera stenar på vägen för en sådan regering. Petteri Orpo är för en grön omställning, för EU och inser behovet av arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna vill bland annat pausa klimatåtgärderna, ser behovet av arbetskraftsinvandring som en bluff och vill att Finland lämnar EU. Hur mycket är Riikka Purra villig att pruta på för att komma till köttgrytorna? Och vad är Petteri Orpo beredd att svälja?
Sannolikt är det Petteri Orpo som har de bästa förutsättningarna att sy ihop en regering. Han kan välja mellan SDP och Sannfinländarna. Samlingspartiet har som krav att de offentliga utgifterna ska anpassas med 6 miljarder euro under de kommande fyra åren och med ytterligare 3 miljarder under den följande riksdagsperioden. Alla partier är ense om att finanserna måste förbättras men både SDP och Sannfinländarna talar om en anpassning med cirka 3 miljarder.
I en regering med två av de tre stora behövs det sannolikt också ett eller ett par mindre partier. De gröna har tappat rejält och låg i Yles mätning på 8,9 procent, i Helsingin Sanomat på 8,3 procent av väljarstödet. Centern fick 9,5 procent hos Yle och 10,7 procent i Helsingin Sanomat. För Svenska folkpartiet (SFP) var stödet 4,4 respektive 4,5 procent.
Att det går knackigt för De gröna beror på att klimatfrågorna blivit mindre viktiga för de finländska väljarna. Dessutom driver de andra partierna, utom Sannfinländarna, på både grön omställning och klimatåtgärder.
Över 90 procent av de finlandssvenska väljarna röstar på kandidater som arbetar för svenska språket, visar tankesmedjan Agendas väljarundersökning. Tre av fyra väljer SFP medan SDP och Samlingspartiet lockar strax under sex procent av de svenskspråkiga väljarna, skriver Hufvudstadsbladet (13.3.2023).
Också tankesmedjan Magma ger SFP ett starkt stöd bland de svenskspråkiga, 69 procent. Nio av tio finlandssvenskar vill se SFP i nästa regering och man vill ha en rödblå/blåröd regering med Samlingspartiet och SDP, förstärkt med SFP, De gröna och/eller Centern.
Det är en sådan regering som också Ålands riksdagsledamot Mats Löfström vill ha. I en intervju för Ålands radio säger han att han hoppas på en regering med Samlingspartiet, SDP, Svenska riksdagsgruppen (SFP + Åland) och De gröna. Det är klart att arbetet för till exempel svenska språket och grön omställning går bäst i en regering där Sannfinländarna inte ingår. Att arbetet för svenskan måste fortsätta är klart, en färsk rapport från Nationella centret för utbildningsvärdering visar att de finskspråkiga elevernas attityd till svenskan försämrats, att allt färre ser nyttan av att kunna svenska och att eleverna dessutom har för svaga kunskaper i svenska. Vad detta betyder för framtida möjligheter till svensk service hos myndigheter och företag är lätt att räkna ut.
Söndagen den 2 april är det val. Den som inte förhandsröstat söker sig till valurnorna då, eller hur? För precis som Jesper Carlsson, krönikör i Ålandstidningen, skrev den 20 januari: Rikspolitiken är viktig för Åland. Den finländska dagspolitiken påverkar oss både direkt och indirekt, påpekar han. Man behöver bara nämna ord som självstyrelseutveckling, svenska språket, sjöfart, skattegräns, Östersjön, hållbar tillväxt, grön omställning, goda relationer … för att inse hur rätt han har!
