Förra veckan publicerades undersökningen ”Hälsa i skolan” som görs av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Den visar att allt fler högstadieelever upplever måttlig till svår ångest. Åland har de högsta siffrorna i hela Finland, enligt enkäten.

Många känner sig ensamma och tycker att det är svårt att söka hjälp av vuxna. Tuffast är situationen för unga som tillhör olika minoriteter och andra sårbara grupper.

Det finns många teorier om varför ungas psykiska ohälsa ökar och förklaringen är troligen komplex.

Livsförutsättningarna har förändrats och unga i dag lever med helt nya utmaningar och risker. De växer upp med sociala medier, till en alltmer individualiserad värld där man konstant bedöms. Många har höga krav på sig själva som är svåra att leva upp till.

Det har blivit svårare att slå sig in på arbetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten är hög. Tonåringar vittnar om skolstress och oro för framtiden.

En svårighet i diskussionen är att begreppet psykisk ohälsa innefattar både problem som är så allvarliga att de kan leda till en psykiatrisk diagnos, och psykiska besvär som är mindre allvarliga.

Unga i dag är öppnare med sina känslor och bättre på att identifiera känslomässiga signaler, vilket säkert fångas upp i statistiken.

Att unga mår dåligt kan i hög utsträckning handla om sunda reaktioner. Oro och nedstämdhet är visserligen obehagliga känslor, men det är nödvändiga förmågor som är utvecklade för att vi ska kunna orientera oss i livet.

Unga som uppger att de upplever tillfällig och måttlig ångest behöver bemötas av vuxna som hjälper dem att tolka sina upplevelser, att förstå och hantera livets motgångar.

Förutom närvarande vuxna och medmänskligt stöd behöver ”friskfaktorer” stärkas. Kunskap om vad som skapar god psykisk hälsa ska vara en självklar del av läroplanen.

I andra fall handlar det om att unga måste få hjälp att komma i kontakt med vården.

Tyvärr är köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin långa, många har hittills inte fått den vård som är befogad.

Även den stora bristen på skolpsykologer är oroväckande. Tre av sex tjänster är tillsatta i Mariehamns stad, två av dem är föräldralediga. Det innebär att det bara finns en skolpsykolog i tjänst under hela hösten. Först i december blir de två stycken, men inte heller det täcker de egentliga behoven.

De senaste årens hälsoundersökningar bland unga visar att samhället inte tillräckligt klarar av att förebygga och ge vård till unga. De unga som mår psykiskt dåligt behöver prioriteras högre och få vård snabbt för att förhindra att problemen eskalerar.

Sammanfattningsvis: Vuxna i ungas närhet behöver ha kunskap om vilka slags psykiska besvär som kräver vård. Sätt in rätt insatser i rätt tid när unga mår dåligt.