Insändare
De åländska brandkårerna och deras roll i Ålands civilberedskap
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
När vi talar om civilberedskap i dagens samhälle är det lätt att tankarna först går till myndigheter, polis och sjukvård. Men en ofta underskattad och samtidigt avgörande aktör är våra lokala brand- och räddningskårer. På Åland har vi ett unikt nätverk av frivilliga och kommunala brandkårer som inte bara släcker bränder, de är ryggraden i vårt civila beredskapssystem.
Brandkårerna på Åland står redo dygnet runt, året om, och deras insatser sträcker sig långt bortom eldsvådor. De är först på plats vid trafikolyckor, naturkatastrofer, stormar och översvämningar. De hanterar utsläpp, söker försvunna personer, bistår ambulans och upprätthåller kommunikationsvägar vid kriser. Kort sagt: de är nyckelaktörer när samhället sätts på prov.
Den civila beredskapen handlar inte bara om att reagera när något händer, det handlar också om att bygga robusthet i vardagen. Här spelar brandkårerna en central roll genom förebyggande arbete, inspektioner, information till allmänheten, brandsäkerhetsutbildningar i skolor och arbetsplatser, samt stöd till äldre och utsatta grupper. De stärker samhällets motståndskraft, inte minst i våra mindre kommuner där de ibland är den enda akuta hjälp som finns inom räckhåll.
Men samtidigt som deras ansvar ökar, växer också utmaningarna. Många kårer kämpar med att rekrytera frivilliga, särskilt unga. Utrustning behöver uppgraderas, utbildningarna kräver tid och resurser, och det saknas en tydlig långsiktig strategi för hur vi tryggar räddningstjänsten på ett hållbart sätt. Om Åland vill stå starkt i framtida kriser, vare sig de orsakas av klimatförändringar, olyckor eller geopolitiska spänningar, måste vi satsa på brandkårerna som en kärna i civilberedskapen.
Det krävs politisk vilja, ekonomiskt stöd och samhälleligt engagemang. Vi behöver en samordnad plan för hur de åländska brandkårerna integreras i den bredare civilberedskapen, inklusive utbildning, samövningar och modern utrustning. Det är också dags att tydligt erkänna deras roll, inte som ett “komplement” utan som en bärande pelare i vår krisberedskap.
Vi kan inte vänta tills nästa stora händelse för att inse hur viktiga våra brandkårer är. Det är nu vi måste agera. Med respekt, resurser och framtidstro.
Tobias Nylund (Ob)