Vad vill Åland i en ny europeisk verklighet?

De senaste fem åren har mycket av det vi tar för givet vänts upp och ner. Vi lever i en turbulent värld där saker och ting förändras från dag till dag. Komplexiteten blir dessutom allt mer påtaglig. Ta bara det faktum att vi lever i oroliga tider samtidigt som vi är tryggare än någonsin i och med Nato-inträdet. Eller det faktum att vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur, samtidigt som börsen når nya rekordnivåer. Allt detta påverkar oss.

Under våren publicerade Europaparlamentet sin barometer där man låter invånare inom EU uttrycka sina förväntningar på parlamentet. Den visar vilka frågor som är prioriterade och hur dessa skiljer sig mellan medlemsländerna. 

Vi kan börja med att konstatera att EU har det starkaste stödet någonsin. Av barometern framgår att 74 procent anser att EU-medlemskapet är till fördel för det egna landet och 89 procent anser att ökad europeisk enighet behövs för att vi ska kunna ta oss an de pågående utmaningarna. Men det är när vi börjar borra i siffrorna kring de direkta sakfrågorna som det blir riktigt intressant.

Inflationen är, enligt barometern, den mest centrala av alla frågor. Det är här befolkningen vill se ett ökat fokus från EU:s sida. På delad andraplats hittar vi fattigdom och säkerhet. 

Samtidigt uttrycker många en oro för att levnadsstandarden är på väg att försämras. Folk är, kort och gott, rädda för att pengarna inte ska räcka till när priser stiger och allt upplevs bli dyrare. Här anser man att parlamentet bör lägga sitt största fokus.

Ser vi på resultatet av barometern på nordisk nivå är det föga förvånande att saker och ting ser ungefär likadana ut mellan medlemsländerna. Däremot är det slående att klimatfrågorna fortfarande är högt prioriterade samtidigt som de är betydligt lägre rankade i övriga medlemsländer. 

Det är också slående att klimatet är den viktigaste frågan för svarande från Sverige och Danmark medan den i Finland befinner sig på en betydligt lägre nivå. Här sticker Sverige och Danmark ut jämfört med de flesta EU-länder.

Lika intressant som det är att se vilka frågor som ligger i topp är det att se vilka frågor som ligger i botten. Här finner vi frågor som digitalisering, industri och energi, men även jämställdhet. Det kan man givetvis ha olika åsikter om, men flera av dessa frågor är avgörande för att stärka den europeiska konkurrenskraften och därmed bekämpa inflation och fattigdom.

Det är här politiken ställs inför ett klassiskt dilemma: att prioritera det som är nödvändigt, snarare än det som är populärt. För att kunna lösa de frågor som engagerar väljarna mest, måste politiker ibland börja i det som väljarna själva inte efterfrågar. Det är en balansgång som kräver både mod och långsiktighet och som sällan belönas i opinionsmätningar.

Vad drar vi då för lärdomar av allt detta? Det enkla svaret är vad som skapar opinion förändras över tid. Det är tydligt att det som sker i vår omvärld påverkar prioriteringarna och att det som var högaktuella frågor för några år sedan inte längre är lika aktuella. 

Och Åland då? Vi är inte immuna mot omvärldens förändringar. Klimatfrågan tappar mark även här och civil beredskap får ökat fokus. Vindkraften möter motstånd. Samtidigt pressas hushållens ekonomi. Det påverkar politiken och det lär märkas när lagtinget återigen samlas i höst.