Viktigt med hög svansföring i Bryssel

Foto:
Att ändra titeln på Ålands medarbetare i Bryssel till ”Autonoma Ålands representant till EU” är en god idé. Ju starkare den europeiska federalismen växer, desto viktigare är det med en tydlig självstyrelseprofil.

Landskapsregeringen inleder sitt meddelande till lagtinget om de externpolitiska prioriteringarna för 2021 med konstaterandet att coronapandemin i fjol påtagligt påverkat Ålands möjligheter till aktivt inflytande och påverkan utanför landskapet.

När pandemistängda gränser försvårar eller helt hindrar fysiska besök i de beslutande politiska församlingarna, hamnar Åland än mer i skuggan av Finland. För att kunna försvara sin position och sin konstitutionella status är det oerhört viktigt att Åland i alla sammanhang har möjlighet att delta i diskussioner och möten. Vare sig det handlar om deltagande i EU-processens olika delar, beslutsfattandet i Finland eller inom ramen för det nordiska samarbetet.

När Finland och därmed Åland anslöt sig till EU överfördes en god del av lagstiftningskompetensen till unionen. Men till skillnad från resten av Finland har inte den självstyrda åländska befolkningen kompenserats genom att få ett mandat i EU-parlamentet.

I väntan på att Finland uppfyller löftet om att ge Åland en av stolarna i EU-parlamentet förlitar sig den åländska EU-bevakningen på ett informellt nätverk med EU-parlamentariker och via Ålands specialsakkunniga vid Finlands representation i Bryssel.

Men det är ju glädjande att Finlands EU-representation i ett enskilt ärende skriftligen uppmanat EU-kommissionen att alltid ha Ålands särställning i åtanke vid framtida beslutsfattanden.

Förutom Ålands folkrättsliga särställning kan landskapet hänvisa till fördraget om Europeiska Unionen artikel 4.2 som uttryckligen förpliktar unionen att respektera medlemsstaternas nationella och konstitutionella identitet, inbegripet det lokala och regionala självstyret.

Kanske Ålands inflytande kan ökas genom införandet av transnationella vallistor som bygger på att väljarna i EU-valet får rösta på två valsedlar, en nationell och en europeisk. Det skulle tillåta nya listor med kandidater från olika länder som delar politisk grundsyn.

Hittills har dock inte förslaget fallit i god jord. 2018 röstade parlamentet nej till införandet inför EU-valet följande år då kommissionens förslag var att 27 av de 73 platser som blev tomma när britterna lämnade EU skulle tillsättas via transeuropeiska listor.

Transnationella vallistor kräver en revidering av vallagen, något som landskapsregeringen ser potentiella fördelar med då det skulle kunna erbjuda en möjlighet att på nytt föra fram förslag som främjar möjligheten till åländsk representation i Europaparlamentet.

Som Ålandstidningen berättade i går vill landskapsregeringen höja sin specialsakkunniges diplomatiska grad till samma nivå som motsvarande autonomiers representanter i EU, till exempel Färöarnas. Samtidigt vill man byta namn på befattningen från det ganska anonyma specialsakkunnig till det mer självstyrelseklingande ”Autonoma Ålands representant till EU”.

En viktig markring av och påminnelse om Ålands särställning inom EU-institutionerna.

Hittat fel i texten? Skriv till oss