Spåra föroreningarna med dna-prover

Vattenkvaliteten på badplatserna vid Slemmern fortsätter att förbrylla myndigheter. Talrika vattenprover tas och det spekuleras om föroreningskällor. När gässen 2023 ställdes som huvudansvariga för bakterieförekomsten av så kallade fekalier, i praktiken bakterien E. Coli, skrev jag i september insändare där jag bland annat uppmanade till att spåra föroreningskällan med så kallade dna-sekvenseringsmetoden i samband med online-mätningar.

Att jämföra dna på föroreningsbakterier i vattenprov från badplats med dna-prover från olika misstänkta föroreningskällor och sedan hitta matchande analyssvar, ger svaret varifrån föroreningen härstammar.

I Sverige har det gjorts banbrytande arbete med denna metod. Chalmers och SLU (Svenska Lantbruksuniversitet) samt universiteten i Lund, Uppsala och Linköping har arbetat med många kommuner och bolag angående dna-sekvensering av avloppsvatten. Med flödescytometri är det möjligt att identifiera E. Coli och andra fekalier, och med jämförelse av bakterier från misstänkta utsläppspunkter, så som avloppsreningsverk och bräddningar, kan man spåra föroreningskällan (-orna). Arbetet dokumenterades 2023 med vetenskapliga artiklar och forskningen och metoderna presenterades på Nationella Kongressen Avlopp och Miljö (NAM) i Borås 2023. Prover och data har samlats 2022-2024.

Lycka till ÅMHM och Mariehamns stad med att lösa gåtan på försämrad badvattenkvalitet i badstränderna kring Slemmern. Det är mycket viktigt för oss mariehamnare och våra besökare!

Rauli Lehtinen (HI)