Vem är oumbärlig nog att gå före i vaccinkön?

Foto:
Frågan om vem som ska få gå före i kön när doserna av coronavaccin fördelas är en het potatis. För varje person som ges förtur måste någon annan vänta. Så vem är oumbärlig och vem är det inte?

Prioritetsordningen för coronavaccinet väcker debatt. Att sjukvårdspersonal, äldre och andra riskgrupper ska stå först i tur har få ifrågasatt. Men sedan går åsikterna isär.

Flera intresseorganisationer och fackförbund har den senaste tiden gått ut med att just deras medlemmar borde få vaccinet så snart som möjligt. Företagarna på Åland anser att anställda i internationella företag, som är nödgade att resa i sitt arbete, borde få förtur medan Rederierna i Finland menar att sjöfarare ska prioriteras i syfte att säkerställa sjötransporternas kontinuitet. Även från ÅHS tandvård har frågor kring prioriteringarna ställts.

I Sverige har liknande påstötningar setts från bland andra Lärarnas Riksförbund. Internationella olympiska kommitténs medlem Dick Pound har å sin sida argumenterat för att OS-idrottare ska ges en gräddfil fram till de eftertraktade nålsticken – och så vidare.

För att trygga samhällskritiska funktioner satte landskapsregeringen för en tid sedan ihop en lista på personer man hoppas att ÅHS ska prioritera inom ”de befolkningsgrupper de anses höra till”, men gärna ännu tidigare om det är möjligt.

Till stora delar är listan begriplig. Av de 70 utvalda är majoriteten faktiskt sådana som sitter på nyckelpositioner om en akut samhällskritisk situation skulle uppstå. Alla vill vi till exempel att en alarmoperatör svarar den dag vi med darriga händer är tvungna att ringa 112. Motsatsen kan helt enkelt betyda skillnaden mellan liv och död. Likaså måste vattenförsörjningen garanteras och Alfrida visade hur viktiga linjemontörerna är.

Att femton personer inom Ålands polismyndighet är uppsatta på listan betyder antagligen att det är det lägsta antalet poliser som behövs för att upprätthålla någon form av absolut miniminivå vad gäller allmän ordning och säkerhet.

I en intervju med Yle framför Institutet för hälsa och välfärd (THL) samtidigt att det ännu inte har diskuterats i Finland om nyckelpersoner inom viktiga samhällsinstanser ska prioriteras särskilt. I samma artikel framför lantrådet Veronica Thörnroos (C) argumentet att Ålands litenhet gör oss extra utsatta. Med andra ord: Det finns få personer på nyckelpositionerna och blir de sjuka eller satta i karantän kan deras arbetsuppgifter bli lidande – och i sin tur allmänheten. Därför har alltså den här listan kommit till. Men det är inte i första hand det som många har reagerat på.

Diskussionen på sociala medier och runt kaffeborden handlar snarare om att lantrådet och en minister finns med på listan, men även ett flertal tjänstemän på landskapsregeringen. Till den senare gruppen hör till exempel förvaltningschefen John Eriksson, som alltså också var den som föredrog ärendet för lantrådet.

Den nuvarande landskapsregeringen har åtta medlemmar – en mer än de senaste regeringarna. Inte sällan täcker de upp för varandra vid sjukdom och semestrar. Kansliminister Harry Jansson (C) är vice lantråd och kan självstyrelsen utan och innan. Visserligen har det tidvis åtminstone utåt verkat som att Veronica Thörnroos burit hela bördan på sina axlar under pandemin, men inte saknas det rutinerat folk som kan stiga fram om situationen så kräver. Så länge ministrarna gör som så många andra arbetsplatser – håller avstånd och gärna distansjobbar så mycket som möjligt – torde sannolikheten att hela gänget samtidigt ska sättas i karantän eller insjukna vara låg.

Även redaktionschefen vid Ålands Radio anses av landskapsregeringen vara så oumbärlig att tjänsteinnehavaren ska vaccineras med förtur. Nog är det att underskatta det inte ringa antalet övriga journalister, med årtionden av samlad arbetserfarenhet, som ingår i radions redaktion. Det är ju inte som att de skulle ignorera att sända ut nödinformation eller på annat sätt se till att samhällsuppdraget uppfylls bara för att chefen eventuellt är indisponibel.

Regeringen i Sverige har med statsministern i spetsen sagt att man inväntar sin plats i kön. Detsamma gäller företrädarna för Folkhälsomyndigheten.

Finlands statsminister och president har sagt att de vaccinerar sig när det är deras tur.

Norges statsminister har sagt att hon är en frisk 60-åring, och att hon inte tror att det finns några planer på att vaccinera henne innan riskgrupperna har fått sprutorna.

Danmarks statsminister har sagt att hon inte ämnar ta sprutan med förtur, det med hänvisning till att det finns folk som behöver den mer än hon gör.

Det går ju att argumentera för att lantrådet är en god förebild genom att vilja vaccinera sig så snart som möjligt. Men ärligt talat hade nog hyllningskören ljudit högre om hon tagit bort sitt namn från den där listan innan hon klubbade igenom den. Om inte annat hade det varit en signal om att det inte görs någon åtskillnad mellan hög och låg – allas tur kommer tids nog.

Åland har ett på många sätt utsatt läge, ja. Men inte blir det bättre av att personer på ledande poster inom politiken eller landskapsförvaltningen anses vara, eller gör sig, oumbärliga. Det om något visar på vår sårbarhet i tider av kris.

Hittat fel i texten? Skriv till oss