Åland i stort och Sottunga kommun i synnerhet har under de senaste åren fått ett kännbart uppsving av nyinflyttade hemskolningsfamiljer. Bara sedan 2019 har antalet hemskolade barn på Åland ökat från drygt 60 till 110.

Den alltmer utbredda hemundervisningen har samtidigt kastat nytt ljus på tillsynsfrågan, och under de senaste åren har Mariehamns stad arbetat fram en organisation som ska kvalitetssäkra hemundervisningen på hela Åland.

Alla kommuner har erbjudits köpa tjänster av stadens organisation, och de flesta har valt att göra det. Sottunga har däremot, som Ålandstidningen tidigare berättat, valt att gå en annan väg genom att fortsätta med den utomstående tillsynslärare som tidigare anställdes på begäran av vårdnadshavarna själva. Det beslutet fattades, trots att kommunstyrelsen först varit positiv till att köpa tjänsten av Mariehamn, efter att familjerna i praktiken själva meddelat att de flyttar från kommunen om de inte fick som de ville.
Inte ens när landskapsregeringen påpekade att vårdnadshavare inte får påverka arrangemangen kring tillsynen lyssnade kommunen. Att det inte liknar någonting har den här ledarsidan redan konstaterar. Syftet med tillsynen är att den ska vara oberoende och trygga bästa möjliga utbildning för barnen.
Nu ger också landskapsregeringen Sottunga kommun på fingrarna för sin hantering av tillsynshanteringen i kommunen. Såväl kommunens bildningsnämnd som utbildningschef prickas. Bildningsnämnden för bristerna i samband med anställningen av tillsynsläraren och beslutet att inte köpa in tillsynen från Mariehamns stad, och utbildningschefen för brister i det övergripande ansvaret. Dessutom konstaterar landskapsregeringen att kommunen låtit vårdnadshavarna påverka tillsynsarrangemangen, vilket inte heller det är förenligt med lagen.

Det är bra att landskapsregeringen nu sätter ner foten mot något som bara kan beskrivas som ett haveri. Hemundervisning är i grunden redan en känslig fråga och många anser att nackdelarna är betydligt större än fördelarna. Undertecknad har tidigare konstaterat att friheten är principiellt viktig, men att det måste finnas mekanismer som säkerställer såväl trygghet som utbildning för alla barn på Åland.
Det vet vi att det finns när ett barn går till skolan. När ett barn ”går till” hemundervisningen vet vi betydligt mindre och det är därför en centralt ordnad tillsyn måste finnas. Det är inget som vårdnadshavare ska ha det minsta att säga någonting om, åtminstone inte på Åland. Det är systemet som gjort att så många har det så bra i vår del av världen, och vill man tänja på systemgränserna eller befinna sig utanför systemet finns det andra platser man kan bosätta sig på.
Man kan fråga sig hur bildningsnämnden i Sottunga trampade så snett i den här frågan. Tänkte man inte efter? Håller man inte med? Eller var det så att vårdnadshavarnas förtäckta ultimatum avgjorde frågan?

Oavsett vilket finns det för kommunen nu bara en väg framåt, och det är att backa bandet, göra om, och göra rätt.

Kevin Eriksson