Foto:

Väckarklockorna varnar oss om vart vi är på väg

Över 200 personer har dött och många saknas ännu i de skyfall och översvämningar som drabbat centrala Europa. I västra Kanada och USA och också i Sydeuropa och östra Sibirien brinner jättelika skogsytor.På Åland vrålar muskelbåtar fram i ett evenemang för dem som har tillräckligt med pengar.

Enligt SMHI:s klimatforskningsenhet blir extremt väder vanligare i Europa. Både skyfall och värmeböljor inträffar oftare och blir mer intensiva. Forskare världen över är i hög grad överens om att utsläppen av växthusgaser, den globala uppvärmningen, gör extremväder vanligare och mer intensivt, även om alla skyfall och värmeböljor inte kan härledas till klimatförändringen.

Därför är det välkommet att EU-kommissionen nyligen presenterade sitt lagpaket ”Fit for 55” som ska leda till att utsläppen av växthusgaser minskar med 55 procent fram till 2030 jämfört med nivån 1990. Paketet är ambitiöst, bland annat tas sjöfarten, vägtrafiken och uppvärmningen av byggnader med i utsläppshandeln, målen för klimatsänkor skrivs upp, jord- och skogsbruket ska vara klimatneutralt 2035, 40 procent av energin i EU ska produceras med förnybara källor senast 2030 och nya bilar ska vara utsläppsfria 2035.

Lagpaketet ska ännu behandlas av både Europaparlamentet och de enskilda EU-länderna och en hel del förändringar och kompromisser är därför att vänta. Rederierna i Finland gör både tummen upp och tummen ned. Branschen vill ha jämlika villkor för all sjöfart och pekar på att isbelagda hamnar vintertid kräver isklassade fartyg med större motorer och som släpper ut mer.

I en intervju för Ålandstidningen säger specialsakkunnige Mats Björkendahl att branschen välkomnar en bränslestandard och alternativa bränslen men att ansvaret bör ligga på bränsletillverkaren, inte på den som tankar. Han välkomnar ändå att EU driver på utvecklingen och pekar på att det finländska sjöfartsklustret har goda möjligheter att utveckla och sälja vidare metoder och annat som gör sjöfarten mer hållbar.

För vägtrafikanternas del väntar sannolikt högre pris på bensin eftersom bensinstationerna måste börja betala för utsläppsrätterna, skriver Hufvudstadsbladet. Eftersom alla nya bilar som tillverkas efter 2035 ska vara utsläppsfria blir det i princip förbjudet att tillverka nya bensinbilar. I stället ska antalet laddstationer för elbilar öka. Elbilarna är emellertid inte heller problemfria. För att få fram den kobolt som behövs för batterierna arbetar barn under usla förhållanden i koboltgruvorna i Afrika. Knappast hållbart! Brinnande elbilar är dessutom svåra att släcka, något som inte minst rederierna måste tänka på ombord på färjorna.

För framtiden blir det därför sannolikt allt vanligare med vätgasdrift för fordonen i vägtrafiken. Det enda utsläppet från en vätgasmotor är vatten. Men tekniken är ännu i sin linda, både motorer och tankningsinfrastruktur måste utvecklas.

Kraftiga skogsbränder härjar i södra Frankrike och på Korsika. Skyfallen i Tyskland, som svept bort människor, hus, vägar och hela byar, fick förbundskansler Angela Merkel att nyligen uppmana till att snabba på klimatarbetet världen över.

I Sverige anpassar man nu dammar för eventuella kommande oväder med stor regnmängder. Också i Finland har både privatpersoner och försäkringsbolag börjat fundera på hur man kan skydda sig och sin egendom mot extrema väderförhållanden som väntas bli allt vanligare.

Kanske är det så att vi alla behöver väckarklockor. Hos oss har sommarens långvariga hetta och torka med bland annat alger och bakterier i havet fått många att oroligt fråga sig vart vi är på väg.

I det läget ordnas än en gång åländsk sommarträff för de bränsleslukande muskelbåtarna, ett 50-tal anmälda i år. De snabbaste har en toppfart på 147 knop, 272 kilometer i timmen, och drar fyra liter bensin per nautisk mil, 1.852 meter. En av deltagarna säger till Ålandstidningen att han delvis förstår kritiken om miljöförstöring men att muskelbåtsloppet ändå körs bara en gång per år medan färjorna trafikerar varje dag utan att få kritik.

Då måste man ändå påpeka att färjorna till stora delar är nyttotrafik som skapar arbetsplatser och sörjer för livsviktiga transporter medan muskelbåtsloppet enbart är nöjestrafik. För oss som bor vid havet och ser att det inte alls mår bra rimmar ett sådant evenemang illa med den åländska hållbarhetsagendan och devisen om en grön ö i ett blått hav.

Fotnot: För ordningens skull ska påpekas att ledarskribenten bor i ett hushåll med en dieseldriven snipa och två snurrebåtar, fyrtaktare, som går på bensin.

Hittat fel i texten? Skriv till oss