Utmaningar att vänta för ny minister

Foto:
Den nytillträdda finansministern Roger Höglund (C) är inne på rätt spår när han talar om behovet av strukturella reformer. Men vilka reformerna blir återstår att se.

Åland har fått en ny finansminister. Roger Höglund (C) med gedigen erfarenhet från såväl kommunpolitik som näringsliv har åtagit sig en av Ålands mest utmanande roller.

Som nytillträdd finansminister kommer det inte saknas utmaningar för Höglund. Samtidigt som utmaningarna är många är förväntningarna låga. De flesta vet att Åland står inför stora utmaningar. Det gör att det finns möjligheter att som finansminister gå ur krisen som en vinnare – för risken att misslyckas är liten när förväntningarna på att lyckas är låga.

Roger Höglund är i fredagens intervju noga med att påpeka att det ingalunda är finansministern själv som ska se till att Åland klarar krisen. Samtidigt måste man vara på det klara med att många av de strukturella reformer, som kommer att krävas för att Åland ska ta sig ur krisen, måste ha sin grund i det arbete som ligger på finansministerns bord.

Visst ska samtliga i regeringen bidra, men likt en kassör i en förening eller en ekonomichef i ett bolag behöver finansministern vara den hårda rösten som sätter ekonomin främst. Som bromsar när det behövs och som släpper efter där det finns möjligheter.

Åland har haft många finansministrar som inte tagit i tillräckligt hårt när det gäller inbromsning. Pengarna har många gånger fått flöda och även om intentionerna till sparande funnits har det varit svårt för tidigare finansministrar att hålla emot när övriga ministrar ska leverera det man lovat sina väljare.

Även om Roger Höglund i intervjun inte släpper några större reformbomber går det att utläsa vissa intressanta inriktningar i den politik han ämnar föra.

Om han sedan lyckas få med de övriga återstår att se, men det är tydligt att det är strukturreformer som står på agendan, men samtidigt öppnar han även dörrar för kommunerna.

Kommunerna har länge kritiserat landskapet, såväl nuvarande regering som tidigare, för att landskapet inte kompenserat kommunerna för nya uppgifter som ålagts dem. Samtidigt har det varit tydligt att landskapets företrädare i omgångar framfört att de anser att det inte finns rum för extra medel till kommunerna.

När Roger Höglund nu lyfter den gamla regeln, som säger att när landskapet påför kommunerna nya kostnader genom ny lagstiftning ska man också finansiera den, är det en signal till kommunerna om att bättre tider är att vänta. Men frågan är var finansministern ska hitta de pengarna?

I detta skede har vi inte några detaljer gällande den politik som finansministern kommer att driva, men samtidigt är det tydligt att han öppnar dörrar kring förändring av befintlig lagstiftning och det är bra.

Åland har en lagstiftning som är stor i relation till befolkningsunderlaget. Ny lagstiftning har tillkommit, men väldigt lite har tagits bort. I samtliga västerländska demokratier är jobbet med att ta bort lagstiftning lika viktigt som jobbet att stifta nya lagar. Men på Åland har det arbetet ofta förbisetts.

Det finns de röster som säger att ålänningens rätt till service hotas om man inte har exakt samma regelverk och lagar som i våra närregioner. Det är en osanning som förenklar verkligheten och tyder på bristande kreativitet.

Vi kan definitivt ha samma mål som våra närregioner, men vi behöver inte ha samma verktyg för att nå målen. Vi måste vara mer kreativa och flexiblare än de som skapar system för stater med miljontals invånare. Vi har möjligheten genom självstyrelsen. Låt oss nyttja den i stället för att härma andra till punkt och pricka.

Vi kan ta lärdom av andra när vi skapar våra system och stiftar våra lagar, men vi behöver inte i detalj göra på samma sätt. Därför är det bra att finansminister Roger Höglund redan nu talar om strukturella reformer. För vi har många strukturer som i dag inte är anpassade för Åland. Såväl egna uppgjorda strukturer som importerade.

Hittat fel i texten? Skriv till oss