Färska undersökningar visar en oroväckande trend för den åländska folkhälsan. Sjukdomar som hänger samman med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet, som typ 2-diabetes och obesitas (fetma) ökar. I dag har en av fem vuxna obesitas och sjukdomen blir allt vanligare bland barn.
Utvecklingen är ett resultat av det moderna samhället, med allt större tillgänglighet till snabbmat och teknologiska framsteg som förändrat våra arbets- och fritidsvanor. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan, särskilt bland unga, och stressrelaterade sjukdomar, något som kan dränera den drabbade på all motivation till att göra någonting åt den egna hälsan.
Globalt har i dag 13 procent av alla vuxna obesitas och 39 procent är överviktiga, men fram till 2035 beräknas mer än varannan vuxen person vara överviktig. Varannan.
Det är extremt oroande både för enskilda individer och för samhället som helhet. Enligt en artikel publicerad i den medicinska tidsskriften BMJ Global Health beräknas den ekonomiska effekten av övervikt och fetma öka från 2,2 procent av bnp till 3,3 procent av bnp i 161 länder under de kommande decennierna. Samma studie förutspår framtida globala årliga inbesparingar på 2,2 miljarder dollar om förekomsten av övervikt och fetma skulle kunna hållas på dagens nivåer.
Det är betydande ekonomiska incitament, och något som borde få varenda beslutsfattare att haja till. Det är därför välkommet att landskapsregeringen lagt fram ett åtgärdspaket som ska främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Men mer behövs för att kunna hantera ett snabbt växande problem.
Framför allt behövs ett skifte bort från den individuella skuldbeläggningen till mer förståelse för vad som kan ligga bakom sjukdomen. Det skulle minska stigmatisering och förhoppningsvis uppmuntra människor att söka medicinsk vård, öka tillgången till olika behandlingar och förhoppningsvis lägga grunden för ännu kraftfullare åtgärder från politiskt håll. Vårdens och omgivningens reaktion på sjukdomen får inte präglas av fördomar.
En grundläggande problematik till vår dalande hälsa är den konstanta tillgängligheten till saker som stimulerar våra belöningssystem, såsom socker, alkohol och sociala medier. Ett snabbt rus är aldrig särskilt långt borta och vi har gjort oss beroende av saker som slukar energi som skulle behövas till att hantera mer brådskande frågor, som vår hälsa.
Det blir lätt en ond spiral, och samtidigt är fetma en riskfaktor för många andra sjukdomar. Allt sammantaget är det kanske västvärldens största folkhälsoproblem, och det är med den insikten vi måste ta itu med frågan. Med tanke på hur länge detta problem har fått fortgå krävs rejäla åtgärder och det viktigaste är att förebyggande åtgärder sätts in bland unga.
Därtill måste samhället utöver de informationskampanjer, kunskapshöjande åtgärder och bättre tillgång till fritidsaktiviteter som landskapsregeringen föreslår göra det dyrare och svårare att äta onyttigt, och billigare och enklare att röra på sig.
Kevin Eriksson
