Finlands president Sauli Niinistö besökte i fredags Åland och medverkade vid öppnandet av det nya lagtingsåret. Han höll ett tal på svenska som möttes med applåder, men den efterföljande presskonferensen gick delvis på finska. När finländska medier ställde frågor besvarade Niinistö dem på finska. Någon tolk fanns inte heller på plats.
När Ålandstidningen frågade lagtingsdirektör Susanne Eriksson varför det blev så var svaret att det ”brukar vara på det här sättet”. Ett svagt argument, borde något alltid vara på ett visst sätt bara för att det ”brukar vara” så?
Nu var det visserligen inte en gemensam presskonferens utan presidentens egen, från lagtingets sida var det svårt att göra något åt missen där och då.
Sauli Niinistö hade själv kunnat göra en snygg poäng av att säga ”nu är vi på Åland, vi tar det på svenska”. Tyvärr missade han chansen.
Agerandet är en aning förvånande, Niinistö insisterar ofta på att prata svenska i svenskspråkiga sammanhang. Det finns andra värre exempel, tidigare statsminister Sanna Marin försökte aldrig prata ens artighetssvenska. Med tanke på hennes ställning var det problematiskt att hon knappt sade en eller några meningar på svenska, det sände ut konstiga signaler. Finland har två nationalspråk, som statsminister är det viktigt att visa att man prioriterar och värnar om landets tvåspråkighet. Regeringen har tydligt uttalat att tvåspråkigheten är en rikedom och viktig att vakta.
Inte minst borde det vara en självklar respektfull gest när man besöker det enspråkigt svenska landskapet Åland. Ålands självstyrelse och enspråkigt svenska status är förankrad i grundlagen, att staten har haft svårt att leva upp till åtagandet att sköta kontakterna på svenska har varit ett av de största problemen i relationen mellan Åland och Finland.
Finland har sedan man förklarade sin självständighet 1917 varit ett land med två nationalspråk. Svenskan har djupa rötter i Finland, ett arv från de sexhundra gemensamma åren med Sverige. Enligt grundlagen är finska och svenska formellt jämställda. Det innebär att både den finska och svenska befolkningen enligt lag har rätt att till exempel få service på sitt språk och ska ges ett likvärdigt bemötande. Myndigheterna har en aktiv skyldighet att säkerställa de språkliga rättigheterna. Finland har också internationellt förbundit sig att respektera det.
Alla invånare i Finland har rätt att använda sitt modersmål i det dagliga livet, men i praktiken har det blivit svårare. Det behövs en samhällspolitik och konkreta åtgärder som tryggar de språkliga rättigheterna.
I går firades Svenska dagen i Finland. Dagen firas årligen den sjätte november sedan 1908, syftet är att lyfta Finlands tvåspråkighet och synliggöra det svenska språket. Kanske är det viktigare än någonsin.
Svenskans ställning i Finland är ett högaktuellt ämne just nu. Den kan vara på väg att stärkas med anledning av det nya säkerhetsläget, menar Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski i en intervju i går med Hufvudstadsbladet, där han också är styrelseordförande.
– Säkerhetsläget för Sverige och Finland närmare varandra, och får också den gemensamma historien att bli mer levande och konkret. Jag skulle ju gissa att det svenska i Finland kommer att stärkas, säger han.
Linda Blix
tel: 26 637
