Påsk . Påskkyckling . kyckling . påskpynt . pynt . *** Local Caption *** @Foto:<@Faktaord>Anna-Lena Mattsson
@Bildtext:<@Faktaord>Påskkycklingar<@$p>. Historiskt traditionellt sett har kycklingar inget med påsken att göra. Folklivsforskarna tror att de bedårande små dunbollarna åkt med av bara farten eftersom de: 1. är gula. 2. har med ägg att göra. 3. gör sig väldigt bra som motiv på påskkort.
Den åländska politiken kan mycket väl förvandlas till ett ”chicken race” under det sista året på mandatperioden. Hållbart initiativs utspel om att man kan lämna regeringen är det första rejäla utspelet för att få igenom politiska förslag under landskapsregeringens slutår vid makten.
Foto: Anna-Lena Mattsson
Foto:

Bild

Partiernas ”chicken race” mot valet 2023 har börjat

Är Hållbart initiativs hot om att lämna regeringen på riktigt, eller ett förhandlingsverktyg för att tvinga de andra partierna att leva upp till sina löften? Eller är det rent av ett tecken på att de åländska partierna blir mer lika sina systerpartier?

Hållbart initiativs tydliga hot om att lämna landskapsregeringen (LR) om man inte garanteras att klimatlagen läggs till lagtinget under våren, och att andra klimatinsatser tas med i budgeten för nästa år, är ett nytt tonläge från det åländska miljöpartiet.

Tidigare har förvisso Simon Holmström, gruppledare i lagtinget, från tid till annan skärpt tonen mot delar av regeringen. Men ofta har det sedan slätats över en aning av minister Alfons Röblom.
Även denna gång är Holmström skarpare i tonen, men också Röblom understryker vikten av att HI ska kunna visa upp tydliga resultat för sina medlemmar och väljare, annars kan mandatet att sitta i regering försvinna.

Egentligen är det en rätt naturlig reaktion från regeringens minsta parti. När infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) tog beslutet att uppmana Finland att verka för att åländsk sjöfart ska undantas från EU:s regler om utsläppsrätter skar det i HI-själen. Men förmodligen inte så mycket som partitopparna får det att låta.

Även HI:s väljare har uppmärksammat att den åländska rederinäringen har haft det mycket svårt de senaste åren, och att det inte ser speciellt ljust ut i nuläget heller. Och de vet lika väl som andra hur beroende Åland är av att rederierna fortsätter att trafikera Åland i största möjliga utsträckning.
Så visst, det är ett beslut som går emot HI:s grunder. Men än mer är det ett beslut som ger HI en chans att under LR:s sista år vid makten driva på för mer klimatpolitik.

Trots att partierna i regeringskoalitionen alltid svarar att de fått igenom många förslag så är sanningen att den här regeringen gjort mycket lite, vid sidan av krisbekämpningen som pandemin, kriget och nu energisituationen krävt.

Vill partierna ha tydliga resultat att visa upp i nästa års valrörelse är det nu de måste slås fast. De fyra partierna i regeringen sitter för närvarande i budgetförhandlingar och det är i den de sista reformerna ska finansieras.
Det är mot den bakgrunden man ska se den senaste ”regeringskrisen”.
Det finns garanterat ett missnöje i Hållbart initiativ mot både minister Wikströms beslut och det faktum att LR i allmänhet, och lantrådet Veronica Thörnroos i synnerhet, valt att inte ge klimatlagen en topprioritering när lagberedningen rangordnar de lagar som väntar på behandling.
Därför passade Wikströms beslut utmärkt som verktyg för att ställa krav och hota med att spräcka regeringen.

Kommer det då att lyckas? Kanske, kanske inte. I sådan här situationer blir det ofta lite av ett ”chicken race” mellan partierna.

Är HI verkligen berett att lämna den regering man var så ivriga att ingå i för tre år sedan, och då tappa en heltidsanställd politiker (Annette Bergbo) när Alfons Röblom återtar sin plats i lagtinget?
Och är Veronica Thörnroos beredd på att HI hoppar av regeringen som då har 17 mandat i lagtinget där såväl Jörgen Strand (MSÅ) som Stellan Egeland (Ob) från tid till annan haft annan åsikt än vad som överenskommits i regeringsblocket?
Som en extra krydda i det hela finns också möjligheten att något av de andra partierna, Moderaterna och Obunden samling, hoppar av om de upplever att HI ”får för mycket” i förhandlingarna.
Att som ett mindre parti i ett regeringssamarbete hoppa av för att skapa avstånd från regeringsbildaren är ett välkänt grepp det sista året före ett val.

Kanske ska man se hela skeendet kring den senaste krisen som att de åländska partierna börjar bli mer lika de i Sverige och Finland. Att man i högre grad lever om, hotar och ställer krav för att få igenom mer politik än vad partiets storlek egentligen berättigar till.

Klimatlagen, som är HI:s klart viktigaste fråga just nu, kommer att sätta ramarna för allt politiskt beslutsfattande under de kommande årtiondena. Det är en rejält stor inverkan från ett parti med blott två mandat i lagtinget. Behovet av lagen har också ifrågasatts i debatten i lagtinget av Liberalerna.
Att tvinga de andra regeringspartierna att leva upp till vad man kommit fram till i regeringsprogrammet vore en stor seger för HI, och en rejäl trofé att visa upp i valrörelsen.

Om HI:s djärva utspel lyckas eller inte får vi se de kommande veckorna. Om en månad presenteras LR:s förslag till budget för 2023, och där får vi också se vad det kostar att HI får igenom sina krav, för de andra partierna kommer garanterat vilja få minst lika mycket.

Och då får vi kanske också klarhet i om regeringen håller mandatperioden ut.

Jonas Bladh

tel: 266 38

Hittat fel i texten? Skriv till oss