Insändare
”Tänk om ålänningar själva fick välja att så som i Japan frivilligt stödja den kommun där man en gång föddes, varifrån ens släkt kommer, där man har stuga och båt, och kanske sin åländska sjäv”, skriver insändarskribenten.
Karin Hougberg
Kan man betala skatt i flera kommuner?
Christian Pleijel reonerar i en insändare kring ett annorlunda sätt att betala skatt.
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
På Åland betalar man inkomstskatt i den kommun där man bor. Fastighetsskatt betalar man där man äger hus och mark.
I Japan är det annorlunda. Där kan man själv välja om man vill betala en del av sin inkomst- och fastighetsskatt till en annan kommun än den där man är skriven. Det kallas hemstadsskatt, Furusato Nozei på japanska, ett nationellt skatteprogram som ger extra skatteinkomster till Japans glest befolkade områden.
I Japan har unga människor flyttat och fortsätter flytta till städer. Allt färre skattebetalare bor på landsbygden. Av Japans 126 miljoner invånare bor nu 92 procent i städer och 8 procent på landsbygden. Furusato Nozei infördes 2008 som en åtgärd mot urbaniseringen, ett system för frivilligt delad kommunalskatt.
Hur fungerar det i praktiken? Man deltar i Furusato Nozei genom att själv, till den kommun man önskar, donera belopp inom en maxgräns som beror på ens årsinkomst och familj. Exempel:
• Hushåll med makar och barn och sammanlagd årsinkomst på 5 miljoner yen (28.795 euro), får ge max 39.000 yen (225 euro).
• En ensamstående person med årsinkomst på 2 miljoner yen (11.522 euro) får donera 800 yen (5 euro).
• En person med en försörjningsberoende make/maka får skänka 6.900 yen (40 euro).
Man gör motsvarande avdrag på inkomst- och fastighetsskatten i hemkommunen minus 2.000 yen (12 euro), en sorts avgift i systemet. Man får också en gåva från den mottagande kommunen, som får vara värd upp till 30 procent av det donerade beloppet.
Donatorn får specificera hur donationen ska användas.
Vad ger det för resultat? År 2024 deltog 11 miljoner japaner i Furusato Nozei. De donerade 1,3 biljoner yen (7,2 miljarder euro) vilket är 2,3 procent av de samlade kommunala skatteintäkterna.
Staden Takarazuka fick mest pengar, 146 miljoner euro varav 144 miljoner kom från en donator som vill att det byggs ett nytt sjukhus. Förlorarna var storstäderna Yokohama som blev av med 196 miljoner euro, Nagoya som miste 113 miljoner, och Osaka som förlorade 109 miljoner.
Vad skulle det kunna innebära på Åland? Ålands befolkning är 0,3 promille av Japans. Här bor 12.000 i staden, 15.000 på landsbygden och 2.000 i skärgården. Stad och landsbygd växer och mår bra. Den region som är problematisk är skärgården, vars andel av Ålands folk motsvarar landsbygdsbefolkningens andel av Japans folk.
År 2023 var de samlade åländska kommunalskatterna 119 miljoner euro, fastighetsskatterna var 5 miljoner euro. Tänk om ålänningar själva fick välja att så som i Japan frivilligt stödja den kommun där man en gång föddes, varifrån ens släkt kommer, där man har stuga och båt, och kanske sin åländska själ. Tänk om det skulle bli 2,3 procent, som i Japan.
Det här är ett av förslagen i den Skärgårdslag som John Wrede och jag anser behövs. Frivilligt delad kommunskatt vore ett billigt sätt för åländska skattebetalare att visa vad de vill, känner och tycker. Varje år skulle nästan 3 miljoner euro kunna omfördelas till den region på Åland som alla vill att den ska leva, som hotas av avfolkning och vars ekonomier är på väg att krascha.
Nämligen skärgården.
Christian Pleijel