FAKE NEWS, twittrade Donald Trump om och om igen under åren i Vita huset. Med versaler förstås, så att ingen skulle missa budskapet. Det stod snart klart att många saknade förmågan att inse att det presidenten kallade fake news inte handlade om nyheter som innehöll faktafel, utan snarare om sådan rapportering som inte föll honom i smaken eller passade hans agenda.

Han hann göra stor skada, Trump, och inte bara i det egna landet. Hans misskrediterande av den etablerade journalistiken har satt avtryck även i vår del av världen. Ändå hade man hoppats att åländska makthavare skulle hållit sig för goda för att ägna sig åt samma sak. Tyvärr finns det exempel på att så inte är fallet, vilket även Nya Åland noterade på ledarplats tidigare i veckan.

I en kommentar som nyligen publicerades på Facebook far näringsminister Fredrik Karlström ut mot Ålandstidningen. Det hela börjar med att en annan politiker skriver att hon är illa berörd av situationen vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM), men att hon inte vet mer om saken än det som stått i tidningen.

Fredrik Karlström svarar då att hans farfar brukade säga att det som står i Ålandstidningen är sant. Men, fortsätter han: ”Nu när jag inte är barn längre inser jag att tiderna förändrats och att det min farfar upplevde och trodde inte längre är sant.”

Han får i samma tråd en fråga om han med det menar att tidningens och Ålands Radios rapportering om ÅMHM är påhittad. Det svarar ministern inte på, i stället upprepar han med oroande lättvindighet samma budskap som i sin första kommentar.

Även om Fredrik Karlström inte använder orden fake news kan hans kommentarer inte tolkas på annat sätt än att han anser att Ålandstidningens rapportering har slutat basera sig på fakta. Och det är en anklagelse som inte kan få stå oemotsagd.

Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) undersökning ”Medievanor på Åland 2020” har 70 procent av ålänningarna ”mycket stort” eller ”ganska stort” förtroende för de åländska dagstidningarna. Det är en i sammanhanget hög siffra som båda lokaltidningarna jobbar hårt för att upprätthålla – bland annat genom att fullfölja vår journalistiska plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling.

Så får man då inte kritisera journalistiken? Naturligtvis får man det, de åländska mediehusens rapportering ska tåla en granskning. Men det är en avgrundsdjup skillnad mellan att kritisera och underminera. Kritik som innehåller specifika exempel går nämligen att bemöta, och om det finns fog för det kan diskussionen också leda till att den som kritiseras vidtar åtgärder.

Men Fredrik Karlström verkar snarare i det här fallet vara mer intresserad av att så ett frö av tvivel. Och börjar tillräckligt många sådana gro kan det få långtgående konsekvenser. Urholkas förtroendet för journalistiken hotas nämligen också dess viktiga roll i demokratin. Hur det kan sluta då kan vi till exempel fråga amerikanerna.

En minister sitter liksom journalister på en maktposition. Det en minister gör och säger spelar roll. När Fredrik Karlström bryter sin karantän efter en resa till Sverige kommer folk att reagera. Slänger han i generella ordalag ur sig att det inte går att tro på det tidningarna skriver finns det de som tar hans ord för sanning. Det borde Fredrik Karlström veta och ta ansvar för vid det här laget.