”Mindre rött kött och helst ingen alkohol alls”. Så sammanfattade pressen de nya nordiska näringsrekommendationerna som i somras presenterades av en arbetsgrupp på cirka 400 forskare på beställning av Nordiska ministerrådet.
Rekommendationerna utgör basen för de nationella kostråden i de nordiska länderna och har tidigare haft fokus på hälsa. 2023 års rapport är den första som även tar hållbarhet i beaktande, på direktiv av Nordiska ministerrådet. Detta har skapat stor debatt. Förespråkarna anser att det är omöjligt att inte inkludera miljön och klimatet i den tid vi lever i, samt att hälsa och hållbarhet inte behöver utesluta varandra, medan motståndarna framhåller att kostråd bör fokusera enbart på matens påverkan på hälsan.
Att hälsa, miljö och klimat går hand i hand är ingen nyhet för oss på Åland. De sju utvecklingsmålen etablerade av nätverket Bärkraft redan 2016 har hållbar konsumtion och produktion som ett av sju delmål. Här är en av punkterna att minst 80 procent av befolkningen ska äta en lokalproducerad kost ”som enligt aktuella rekommendationer både är till gagn för människors och planetens hälsa”. Precis som i de nya näringsrekommendationerna, med andra ord. De nordiska forskarna rekommenderar en huvudsakligen växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn i kombination med ett minskat köttintag från 500 gram i veckan (från de senaste rekommendationerna 2012) till 350 gram i veckan.
Maijaliisa Erkkola, professor i nutrition vid Helsingfors universitet och en av de finska experterna i arbetsgruppen, förklarar i en intervju med HBL att rapporten är förankrad i vetenskaplig evidens och inte i forskarnas personliga åsikter, trots att ”intressegrupper kan mena att rekommendationerna skulle vara politiskt färgade”.
På Åland har de negativa reaktionerna varit nästintill obefintliga, kanske för att sambandet mellan miljö, klimat och hälsa inte är någon konstighet för oss. I våra grannländer har de däremot triggat i gång diskussioner, däribland hos den före detta norska lantbruks- och matministern Sandra Borch som bestämt har hävdat att en middag utan kött inte är en middag. Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren oroar sig å sin sida över hur Sverige ska klara av att säkra mat i kris och krig, och vill därmed öka animalieproduktionen.
Både Sverige och Norge har således valt att slopa miljö- och klimataspekten i arbetet med de nationella kostråden. I Sverige ifrågasätter forskare regeringens val och i Norge har det bidragit både till internt ramaskri samt frågetecken från de danska grannarna som har inkluderat miljön i sina råd sedan 2021.
Sedan i somras arbetar en finsk arbetsgrupp från Statens näringsdelegation med att ta fram de nya nationella kostråden som för första gången kommer ta i beaktande både hälsa och miljö. Dessa kommer få direkta konsekvenser för den offentliga sektorn på Åland. Att Finland väljer att inkludera hållbarhetsperspektivet i de nationella rekommendationerna är inte bara viktigt, det är fullt nödvändigt för att uppnå det lagstadgade målet om att vara ett klimatneutralt land senast 2035.
Det är upp till var och en hur vi förhåller oss till råden, men debatten måste föras på en konstruktiv nivå baserad på forskning. ”Matkonsumtion och produktion världen över står för ungefär en tredjedel av växthusutsläppen, därför behöver vi ställa om våra konstvanor och hur vi framställer livsmedel”, sa Anna-Maria Feldhoffer, kostvetare och legitimerad dietist, i somras till Ålandstidningen. Det här är inget nyhet och därför måste vi lägga våra känslor runt mat och matvanor åt sidan för att se till fakta om vad som kan göra skillnad för att ställa om till en mer hållbar värld. De nordiska näringsrekommendationerna är en utmärkt plattform att utgå från i det arbetet.
Senare i år presenteras de finska rekommendationerna. I en insändare i Ålandstidningen den 18 april skrev Jonas Nordberg att det är viktigt att de åländska skolköken tar ansvar för elevernas välmående och för vår gemensamma planet genom att ta näringsrekommendationerna i beaktande. Det har han helt rätt i. De nordiska rekommendationerna bekräftar än en gång för den offentliga sektorn på Åland att det som görs på lokal nivå är bra, men att det kan göras mer. Det är av yttersta vikt om vi ska lyckas nå våra klimatmål.
Tara Bamberg
* Tara Bamberg, Communications Associate på franska ambassaden i Norge, och sedan länge medarbetare på Ålandstidningen kommer framöver att återfinnas på ledarsidan.
