Flygbild, flygfoto, dönarfoto, Mariahamn centrum, Troggatan, Ålandsbanken, Åland Post, Andelsbanken
Foto:

Bild

Nedstängningen av butiker är en stark varningsklocka

Beskedet av att flera butiker lägger ner i centrum är inte bra för Åland. Åland behöver en stark centralort och ett brett serviceutbud för att kunna fortsätta växa.

Den senaste veckan har Ålandstidningen rapporterat om butiksdöden i centrum. Företeelsen är inte på något sätt unik för Mariehamn, men det är extra allvarlig från ett åländskt perspektiv eftersom Åland som ö behöver en stark centralort med ett brett serviceutbud. Därför behöver centrumaktörernas rop på hjälp tas på allvar.
På många sätt följer utvecklingen av Mariehamns centrum andra småstäders utveckling. Butiker flyttar ut från centrum och små lokala butiker ersätts av kedjor.
En trist utveckling som leder till att snart alla centrum runt om i Norden har samma butiksutbud.

En epok går i graven och en ny uppstår. Inte mycket kan göras åt det utan det är marknadens villkor. Däremot kan Åland och Mariehamn göra mycket mer för att stärka centrums konkurrenskraft och återigen fylla det med liv.

För att bygga ett attraktivt och levande centrum behövs boende. Mariehamns absoluta centrum har i dag för få invånare. Kontorisering har medfört att det inte finns tillräckligt med folk som rör sig i centrum efter kontorstid. Möjligheterna att hålla öppet och bedriva handel efter kl 17 är således ytterst begränsat.

En snabb titt i statistiken visar dessutom att antalet boende i centrum är betydligt lägre än den varit historiskt så det direkta kundunderlaget i absoluta centrum har med andra ord minskat genom åren.

Visst bygger Eriksson Capital nytt i staden och Ömsen har stora planer på nybyggnation, men det går inte att stanna där.

Staden har genom åren gått miste om en stor mängd etableringar på grund av att fastighetsägare inte har fått gehör hos staden för behov av förändringar i planeringen för att möjliggöra attraktiva butiksytor i centrum.
Vissa politiker slår nu säkert bakut och tycker sig ha vikit sig dubbla för att möjliggöra för fastighetsägare att anpassa sina ytor, men tyvärr mal Mariehamnspolitikernas kvarnar för långsamt och staden har därför många gånger blivit utkonkurrerade.
Politikerna kanske inte ens vet om detta, men det är ett faktum att Åland gått miste om etableringar eftersom politiskt tyckande många gånger har satts framom kedjornas krav och fastighetsägares önskningar. I slutändan leder det till att Åland tyvärr fått en svagare centralort – när vi i stället skulle behövt stärka den för att upprätthålla serviceutbudet, utveckla det och locka till in- och återflyttning till Åland.

Fler boende i centrum och en mer progressivt framåtriktad planering krävs för att centrum åter ska få fart. Däremot är det inte något som löser allt över en natt. För tåget har redan gått och nu får Mariehamn snarare vänta på nästa tåg och då vara redo och visa kraft framom att gråta över redan spilld mjölk.

Andra regioner slåss för etableringar inom sin kommun och det borde även Mariehamn göra. Samtidigt behöver det politiska livet i Mariehamn inse att det inte är illa att gå en fastighetsägare till mötes och erbjuda lösningar som gynnar alla parter. Ett blomstrande centrum är trots allt till gagn för alla.

Är loppet då redan kört? Nej det finns trots allt möjligheter. Dels är tidigare nämnda satsningar på fastigheter synnerligen positiva för centrumutvecklingen. Några år för sena, men ändå viktiga.

Därutöver talar trenderna i USA, som alltid är några år före oss, för att centrumhandeln återigen kan bli aktuell. Även samarbetet mellan de olika centrumaktörerna talar för att vi kan få se en vändning. Sitter man runt samma bord så finns större möjligheter till att lyckas.
Det är därför glädjande att se att allt fler stadspolitiker insett behovet av ett levande centrum och sluter upp bakom tanken att en stadsplanering inte enbart är en fråga om arkitektonisk planering – utan en fråga som även bland annat omfattar ekonomisk analys och marknadsanpassning. Det utgör en bra grund för framtiden.

Slutligen går det inte längre att blunda för skattegränshanteringen och administrativa kostnader kring densamma. De flesta åländska företag river dagligen sitt hår i den byråkratiska djungel som ålagts dem och som bara blir värre. Här måste åländska politiker ta ansvar och driva frågan hårt. Annars finns en stor risk att Åland snart inte har kvar det lokala utbudet av köpmän och små butiker.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss