I veckan gick Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut och sa att han väntar att 18 av 31 medlemsstater i Nato kommer att uppnå målet om att spendera två procent av sin bruttonationalprodukt på försvar. Formuleringen som härstammar från 2006 ansågs länge som vag, fram till Rysslands annektering av Krimhalvön i 2014 då man beslutade att medlemmarna som inte uppfyllde kravet skulle sikta på det inom ett decennium.
Tio år senare har många av medlemsstaternas försvarsbudgetar fått sig ett rejält uppsving och försvarsalliansen har gått från tre medlemmar som uppfyller målet till 18 som ska göra det i år. Det är framförallt de östra medlemsstaterna såsom Rysslands grannar som har börjat satsa mer. I nuläget är Finland en av elva stater som uppfyller målet, något som sänder en tydlig signal till vår granne i öst.
Snart markerar vi den 24 februari, tvåårsdagen för Rysslands invasion av Ukraina. I och med att kriget till viss del har normaliserats som en del av vår vardag är det av desto större vikt att Finland fortsätter att föra en tydlig säkerhetspolitik, samt att tvåprocentsmålet upprätthålls.
Det är ingen hemlighet att hanteringen av Ryssland blir en av vår nya presidents stora utmaningar när han tillträder inom kort. Att vår försvarsminister Antti Häkkänen nyligen gick ut och uppmanade Natomedlemmar att öka sina anslag för försvaret är bra och sänder ett budskap som inte kan misstolkas: Finland är en stark Natomedlem som inte låter sig skrämmas och som fortsättningsvis, två år senare, tar starkt avstånd från Rysslands krigföring i Ukraina.
Man skulle med andra ord kunna tolka läget som att Nato nu står starkare än någonsin i mötet med bland annat Ryssland. Den senaste tiden har dock alliansens partner på andra sidan Atlanten kommit med oroväckande utspel. Nyligen gjorde USA:s tidigare president och aktuella presidentkandidat Donald Trump det klart att han inte skulle försvara Natoländer som inte uppfyller tvåprocentsmålet vid en rysk attack.
Trots att Vita huset tar starkt avstånd från utspelet är detta mycket problematiskt då det är möjligt att USA:s nästa president kommer att heta just Donald Trump. Vilka konsekvenser skulle det få för Nato? Det är inte bara en skrämmande tanke för alliansen i stort, utan även för enskilda länder som Finland som behöver kunna luta sig på en stark partner som USA i tuffa tider.
Som motpol till detta tycks försvaret i Europa vara mer enat än på länge. I veckan möttes statsledarna från Tyskland, Frankrike och Polen i Paris för att diskutera rysk desinformation och europeisk säkerhet. Trion menar att det är avgörande att EU står samlat när det kommer till försvar och att medlemsländerna ökar sitt stöd till Ukraina i en tid där det framtida stödet från USA verkar osäkert.
Från ett åländskt perspektiv kan man än en gång glädjas åt medlemskapet i Nato. När världen tycks osäkrare än någonsin är det betryggande att vi har en hel allians som skulle stå bakom oss om något skulle hända.
Tara Bamberg
