En av de värsta masskjutningarna någonsin skedde förra veckan på en skola i Uvalde, Texas, då 19 barn och två lärare dog i samma klassrum. Enligt uppgifter från polisen ska skolskytten Salvador Ramos själv ha köpt vapnet han använde i massakern på sin 18-årsdag.
Gärningsmannen beskrivs som en ensamvarg med antisocialt beteende och hög skolfrånvaro, han har mobbats under uppväxten och haft problem hemma. Profilen låter bekant.
De senaste 40 åren har 123 masskjutningar i USA utförts av män och tre stycken av kvinnor, enligt statistikbyrån Statista.
Gemensamt för många av gärningsmännen är att de är socialt isolerade, har gått igenom mobbning i skolan eller upplevt andra trauman i tidiga barndomen. Det finns en överrepresentation av psykiska besvär. Många av dem har också en våldsfixering och fascination för vapen. Genom våld söker de hämnd för verkliga eller upplevda kränkningar eller avvisanden.
Ofta är kvinnor offer för attackerna, i Uvalde var majoriteten av offren flickor i tioårsåldern.
Skolskjutningen har än en gång kastat strålkastarljuset på USA:s brist på vapenkontroller. Det är obegripligt att en 18 år gammal pojke så enkelt kan få tillgång till dödliga vapen. Vapenlagarna måste skärpas, men det räcker inte ensamt. Problemet är större än så.
Blicken måste riktas mot de unga män som känner sig misslyckade och saknar sammanhang. Uppdämt hat, förbittring, en känsla av oduglighet och förlorad kontroll är en farlig kombination.
I BBC News dras paralleller till Englands ökade problem med unga män som radikaliseras.
– Om skjutvapen varit mer lättillgängliga här skulle dessa män gladeligen använda dem, säger en kriminalpolis vid Londons Metropolitan Police.
Psykiatern och författaren Stefan Krakowski gästade Mariehamns litteraturdagar i våras för att prata om sin bok ”Incel: Om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris”.
Under ett panelsamtal om mansrollen lyfte Krakowski att den växande grupp unga män som känner att de inte har några framtidsutsikter utgör ett allvarligt problem för samhället. Ofta saknas stödjande nätverk helt, eller så är nätverket skadligt.
– Ensamma män kan bli farliga män, sade han.
Hatet riskerar att vändas utåt, man vill hämnas på sin omgivning och låta andra betala för sin egen känsla av misslyckande. Farorna är kända: kriminalitet, våld, politisk extremism och övergrepp mot kvinnor.
Den övervägande majoriteten av ensamma män utgör inget hot mot samhället. Men bevisligen finns det de som är farliga och dem ska man ha uppsikt över, menar Krakowski.
Han betonar att olika aktörer bär ansvar att hjälpa till, inte bara polisen som måste övervaka och förhindra framtida brottsliga handlingar. Avvikande beteenden ska så tidigt som möjligt fångas upp av skola, vård och psykiatri. Även föräldrar behöver lära sig varningstecknen. Insatser bör göras för att att ge psykologiskt stöd och bryta social isolation.
Men frågan återstår: varför är många män oförmögna att få utlopp för sin ilska utan att använda våld? Varför görs det inte fler studier kring detta?
Linda Blix
tel: 26 637
