I januari 2023 gjorde Rosella sin sista tur på Mariehamn–Kapellskär. Uppslutningen var stor och många frågade sig hur den nya vardagen skulle te sig.
Över ett år senare kan vi konstatera att de flesta har anpassat sig till den nya vardagen, men drömmen om en röd färja på linjen lever fortfarande och förvånansvärt få insatser har gjorts för att dra större nytta av den trafik vi fortfarande har.
Om vi börjar med rederierna kan vi med enkelhet konstatera att Viking Lines drag att dra in trafiken på Kapellskär var lyckat för rederiet. Rederiet fick bra betalt för Rosella och samtidigt blev man av med ett fartyg som inte var anpassat för linjen. Att Viking Line sedan dessutom köpte en större aktiepost i Rederi Ab Eckerö visade sig vara en bra investering, vilken redan i år ger en dividend på närmare 1 miljon euro och en kursutveckling per aktie från 43 euro i april i fjol till 49 euro i år.
För Rederi Ab Eckerö gav beslutet en möjlighet att inte bara öka beläggningen ombord utan även att justera priset på biljetterna. Ett pris som med handen på hjärtat borde justerats för länge sedan för att vara mer i paritet med marknaden – även om priset för vissa enskilda kan uppfattas som utmanande och i synnerhet för den som pendlar.
Kort sagt gav Viking Lines besked Rederi Ab Eckerö betydligt bättre förutsättningar att komma tillbaka efter pandemins dråpslag mot branschen.
Ser vi på övriga samhället är det dock klart att drömmen om Kapellskär fortfarande lever. Aktieägarföreningen Viking har till exempel till Ålandstidningen sagt att medlemmarna önskar att Viking Lines trafik på Kapellskärslinjen ska återupptas. Dessutom startas olika initiativ på social media med en förhoppning om ett nytt folkrederi.
Att dessa olika initiativ ska bära frukt i det korta perspektivet är svårt att se, men det visar däremot på att det fortfarande finns en efterfrågan och ett intresse för linjen.
Samtidigt som intresset för trafik på Kapellskär tar sig olika uttryck är det förvånansvärt få insatser som görs för att locka turister och passagerare i land i Berghamn och i Långnäs. Framför allt för att locka passagerare till Mariehamn och till det samlade utbudet av restauranger och butiker. Här finns mycket att göra. Genom att bara berätta om det utbud som finns, paketera olika lösningar och se till att den som åker med färja till Långnäs och Berghamn på ett enkelt sätt får information och erbjudanden om hur och varför man ska ta sig till centralorten skulle göra underverk. Underverk som behövs för att vårt stora och fina utbud av små butiker och restauranger ska kunna dra nytta av de passagerare som varje dag åker till Åland.
Den här problematiken är inte på något sätt ny utan det landbaserade näringslivet har alltid haft utmaningar i att ta ett gemensamt steg och dra verklig nytta av den trafik som vi har till Åland. Frågan är bara varför? För en sådan utveckling skulle gynna hela Åland.
För att råda bot på detta skulle man i sann åländsk anda kunna säga att landskapsregeringen borde göra något, men det är direkt fel. För att detta ska fungera behövs inte dyra byråkratiska lösningar från landskapsregeringen eller liknande från Visit Åland. Det som behövs är ett större samarbete mellan olika näringslivsaktörer, men även att enskilda företagare fokuserar mer på den potential som trafiken medför. Sedan kan landskapsregeringen säkert vara med på ett hörn, men det är viktigt att alla insatser är affärsdrivna för att få kontinuitet i arbetet.
Kanske kunde embryot kring skattegränskontoret vid Ålands Näringsliv vara en start på ett större gemensamt arbete? Där sitter trots allt näringslivsföreträdare runt samma bord och det borde inte vara långt till att ta nästa steg.
Om, och med betoning på om, vi åter får se Viking Line på Kapellskärslinjen eller inte är en fråga som i sista hand avgörs av Viking Lines ägare. Däremot kan hela Åland redan nu göra mer för att dra nytta av redan existerande trafik och se till att Åland på ett tydligt sätt öppnar upp sig för de miljontals passagerare som varje år nuddar Åland – i såväl Berghamn som Långnäs. För inte kan vi väl låta den möjligheten fortsätta rinna ut i sanden?
Daniel Dahlén
