Omikronvarianten av covidviruset sprider sig snabbt, så snabbt och brett att experterna börjar fundera över om det alls är nödvändigt med restriktioner längre. men det förutsätter en fortsatt hög vilja att vaccinera sig, då detta visat sig ge ett lindrigt sjukdomsförlopp.
Foto: Tim Reckmann
Foto:

Bild

Klarar vi att hålla två tankar i huvudet?

Smittotalen rusar, men sjukdomen har blivit mildare. Det gör att debatten kring vad som kommer efter larmen, restriktionerna och nedstängningarna blir allt mer aktuell – men skapar också ett pedagogiskt problem för experter och makthavare.

Omikron sprider sig mycket snabbt genom i stort sett alla länder i världen. Varianten av covid-19 har visat sig vara mer smittsam än de flesta andra smittor och alltfler experter anser att vi kommer att få leva med omikron under lång tid då smittspridningen inte går att hejda.

Å andra sidan slår allt fler rapporter fast att omikron ger, framför allt vaccinerade personer, ett betydligt mildare sjukdomsförlopp än de tidigare alfa- och deltavarianterna. I takt med att vaccinationsgraden har stigit för både dubbel- och trippelvaccinerade har antalet som behövt läggas in för sjukvård varit låg i förhållande till antalet smittade.

Dessa två faktorer har gjort att debatten om hur samhället ska ställa sig till covid-19 framgent tagit fart. Vid landskapsregeringens två senaste presskonferenser har landskapsläkare Knut Lönnroth fört frågan på tal, och konstaterat att smittan förmodligen är något vi kommer att få leva med och måste anpassa oss till. Liknande tankegångar har förts fram av finska THL och på flera håll i Finland kommer man inom kort att antingen korta ned karantänstider för smittade av omikron eller helt avskaffa den obligatoriska karantänen. THL har också framfört att man anser att resebegränsningarna vid gränserna, en av de mest märkbara begränsningar som pandemin medfört, kan avskaffas.

Frågan är snarast, de senaste dagarnas många tugga restriktioner till trots, inte om utan när covid-19 graderas ned från en samhällsfarlig sjukdom till en mer ”normal” dito.

Detta utgör samtidigt ett stort pedagogiskt problem för experter och makthavare. Restriktioner har, förutom de verkningar som de är avsedda för, också ett stort signalvärde. Om en regering säger att samhället stänger ned sänder det en tydlig signal om ett krisartat läge till befolkningen. Det ökar försiktigheten, det ökar viljan att exempelvis bära munskydd – och det ökar viljan att vaccinera sig.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s prognos kommer hälften av alla européer att smittas av omikron de närmsta veckorna. Det ökar trycket på sjukvården, men långt mycket mindre än om det vore samma smittökning med de tidigare varianterna. Detta, dock, under en förutsättning: att så många som möjligt har vaccinerat sig.
Rapport efter rapport från europeiska sjukhus vittnar om hur antalet ickevaccinerade procentuellt vida överstiger antalet vaccinerade på intensivvårdsavdelningarna. Eller som Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och en av grundarna till Läkare utan gränser, uttryckte det i svenska TV4 i går: ”Jag tror inte att någon kommer klara sig från omikron. Är man vaccinerad får man det lindrigt, är man inte vaccinerad kan man bli riktigt illa däran. Men vi kan inte klara oss utan att få det här”.

Här i ligger det pedagogiska problemet. Samtidigt som experter slår fast att omikron är lindrigare är varianten i första hand lindrigare för de som är vaccinerade. Men om vi sänker garden, om samhället genom avskaffande av restriktioner och rekommendationer signalerar faran över, sjunker viljan att vaccinera sig. Vi har, uppenbarligen, svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Så innan samhället kan hitta ”den nya normaliteten” måste vi lösa gåtan om hur vi ska kunna säga att faran blir mindre, men samtidigt få så många som möjligt att skydda sig så gott de kan.

Jonas Bladh

tel: 266 38

Hittat fel i texten? Skriv till oss