Dagens ämne Barn och unga
”För hundra år sedan utgjordes barnens värld av de egna kvarteren. I dag har barn, på gott och ont, tillgång till hela världen. Den finns en googling bort vare sig de är rustade för den eller inte”
Ingress: Efter snart ett år av tillbakablickar är det nu dags att se framåt. En femtedel av Ålands befolkning är under 18 år, och deras mående och oro inför framtiden måste tas på allvar.
I juni kulminerar ett års firande av Åland 100, där historiskt viktiga händelser och personer har lyfts fram och hyllats. Men när de sista tonerna av ”Ålänningens sång” klingat ut på torget står framtiden och trampar, otåligt väntande på sin tur. Nu måste vi fokusera mer på barn och unga – på de personer som ska leva på Åland och vara delaktiga i samhällsbygget ända in i nästa sekel.
Hur ser de på det samhälle de växer de upp i, vad oroar dem, hur mår de, vad har de för förhoppningar, upplever de framtiden som ljus eller mörk? Ger vi dem tillräckligt med verktyg för att hantera både vardagliga motgångar och större kriser? Är det någon vuxen – förälder, lärare, skolhälsovårdare, politiker och så vidare – som i dag kan ge ett klart och tydligt svar på de här frågorna?
”Alla minns hur det är att vara ung men alla vet inte hur det är att vara ung i dag”, skrev Sveriges dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind i en debattartikel i samband med att den svenska regeringen förra året presenterade ett handlingsprogram med över hundra insatser för att förbättra ungas framtid.
Det ligger något i hennes påstående. Endast den som är barn eller tonåring år 2022 kan berätta hur det verkligen är – och upplevelsen är förstås högst individuell. Men utifrån undersökningar som ”Hälsa i skolan” kan vi ändå se vissa trender. Det vi vet är att allt fler högstadieelever upplever måttlig till svår ångest – Åland har här de högsta siffrorna i hela landet. Samma utveckling syns för de lite äldre eleverna. Enkäten, som publiceras vartannat år, har flera gånger tidigare visat alarmerande resultat på flera olika områden – siffrorna för sexuella ofredanden är ett sådant exempel.
För hundra år sedan utgjordes barnens värld av de egna kvarteren. I dag har barn, på gott och ont, tillgång till hela världen. Den finns en googling bort vare sig de är rustade för den eller inte. Lägg till pandemin och de restriktioner som i allra högsta grad påverkat de yngre och som förutspås få långtgående konsekvenser för deras välmående, addera det skärpta säkerhetsläget och klimatförändringarna och det är inte konstigt om tillförsikten inför framtiden får sig en törn.
Uppenbarligen är de insatser som hittills satts in för att öka de ungas välmående inte tillräckliga, och kanske inte heller rätt riktade.
Så länge vi saknar en uppdaterad helhetsbild är det också svårt att ta fram ett beslutsunderlag för vad samhället kan göra och var behovet av insatser och stöd är som störst. För det skulle det först behövas en samlad lägesrapport. Mycket information finns redan att utgå från. ”Hälsa i skolan”-resultaten kan analyseras ytterligare och det material som samlats in genom Rädda barnens barnkonventionspiloter kan bjuda på intressanta infallsvinklar. Tidigare har det framkommit att landskapsregeringen planerar att ta fram en särskild barnstrategi – något som redan i dag finns i Finland – och dessutom ett nytt ungdomspolitiskt program. Det är två viktiga pusselbitar. En åländsk ungdomsbarometer skulle också kunna vara ett sätt att börja fylla i luckorna.
Annika Kullman
tel: 26 644
