Tillsammans skapar vi ett Åland där alla kan visa vilka de är
”Vad söt hon är, hur gammal är hon?” En främling tittar leende på min tvååring, för dagen klädd i rosa tröja och med långa lockar som ramar in det lilla ansiktet. ”Han är två”, svarar jag. Personen ser irriterad ut, som om vi illvilligt lurat hen med vårt klädval.
Vi vill gärna veta hur världen ser ut, vi vill gärna ha allt välordnat, paketerat med färdigskriven etikett som förseglar och tydliggör vad som finns där innanför. Men faktum är att världen är svår att beskriva så enkelt som att i en rosa tröja bor en flicka.
Vi är alla unika och olika och under det skal vi visar kan det finnas någon som lever bortom normer vi är så vana att bo i att vi inte ens kan tänka utanför dem.
Du får en ny arbetskollega, en man, och ni lär känna varandra. Frågar du om han har en partner, eller frågar du om han har en fru? Om han säger att han har en man, frågar du vidare om de har barn? Skulle du ha frågat det om han haft en fru?
Du möter en person som du inte kan avgöra kön på, hur hanterar du den situationen? Kan du ens tänka dig tanken att föra ett samtal med en person vars kön du inte kan gissa eller kommer du i tanken att vara upptagen med att leta attribut som hjälper dig lösa ditt problem?
Blixtsnabbt skannar vi ytan när vi möter en ny person. Kön? Ålder? Etnicitet? För trygghet, veta hur vi ska förhålla oss. Vem är jag i relation till dig? Vår stenåldershjärna kan inte undfly beteendet framför att anamma att vi är olika. Vi utgår från oss själva, från egna fördomar och normer, vi gissar och sätter etiketter.
”Är du en person som passar in i paketen med normativa etiketter kan det vara svårt att se varför det kan bli fel att uttrycka “jag behandlar alla lika” eller “jag är helt okej med homosexuella”. ”
Är du en person som passar in i paketen med normativa etiketter kan det vara svårt att se varför det kan bli fel att uttrycka “jag behandlar alla lika” eller “jag är helt okej med homosexuella”.
“Jag behandlar alla lika”. Vad betyder det? Att du öppet möter en ny person utan att anta vilken könsidentitet eller sexuell läggning hen har? Om du möter med normativa ögon och till exempel antar att personen är heterosexuell men hen är homosexuell, då har du exkluderat genom att utgå från en norm hen inte passar in i.
“Jag är helt okej med homosexuella”. Det må komma från den vänligaste delen av ditt hjärta, men faller inte väl hos mottagaren. Vem är du att tolerera min existens och varför skulle det vara av vikt för mig?
Enligt rapporten år 2020 från EU:s byrå för grundläggande rättigheter, vågar inte 50 procent av hbtqia-personer i Finland vara öppna med vem de är. Samma rapport visar att 31 procent av finska hbtqia-personer upplevt diskriminering, jämför 75 procent av hbtqia-personer på Åland, enligt landskapsregeringens undersökning 2018.
Internationell forskning visar tydligt att hbtqia-personer lider av psykisk ohälsa i högre grad än heterosexuella och cispersoner på grund av omgivningens reaktioner, minoritetsstress och diskriminering. Unga drabbas hårdare då de är mer känsliga för omvärldens förväntningar.
Av 909 svaranden i THL:s “Hälsa i skolan” 2019 för Åland uppger 16,6 procent av ungdomarna att de har annan sexuell läggning än heterosexuell.
Vi behöver fylla på med kunskap för att möta barn och unga, justera ett Åland som gör det enkelt för hbtqia-personer att leva autentiskt.
Ett Åland för alla, där barn i regnbågsfamiljer inte behöver försvara sin familjebild. Där transpersoner möts av en vård som vill erkänna, underlätta och hjälpa vidare till nästa steg i livsavgörande behandling. Ett samhälle där hbtqia-personer inte hör att de är “onormala”.
”Det är ju omöjligt att göra rätt hela tiden.” Så kanske du tänker nu när du läser min text. Ja, så kan det vara. Men med mer kunskap, möten där vi lyssnar, synliggörande och förändring av normer som gör att människor behandlas olika, kan vi bli bättre. Vi behöver bli bättre! Tillsammans kan vi skapa ett Åland där alla, barn och vuxna, kan och vågar visa vem de är, där alla kan blomstra.
Hbtqia-certifiering är en kvalitetsstämpel, ett bevis på att en verksamhet arbetar för mänskliga rättigheter genom att öka sin kunskap, synliggöra och utmana normer och arbeta för inkluderande bemötande. Läs mer på regnbags-
fyren.ax
Ellinor Wrangtorp
Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
