Knappt hade förslaget till ny näringsrättslagstiftning lämnat skrivbordet innan det fick kritik av såväl Ålandsdelegationen som Högsta domstolen.

I veckorna valde dessutom president Sauli Niinistö att inte godkänna förslaget till ny lagstiftning. Ett beslut som medför stor osäkerhet kring vad som gäller, men framförallt så leder det inte till ett öppnare Åland.

Det åländska lagtinget antog i april det nya förslaget till näringsrättslagstiftning. Ett förslag som enligt lagtingets utskott inte medför någon större utvidgning av den stand still - princip som infördes i och med anslutningsavtalet till EU. En princip som säger att inga nya inskränkningar kan införas i förhållande till de regler som utfärdats strax innan inträdet i EU.

Förslaget innebär på många sätt en uppluckring på ett flertal punkter. Skrivningar som möjliggör för Åland att få fler företagsetableringar och där frågan om styrelsesammansättning öppnas upp. Således ett bra förslag för det åländska näringslivet och samhället i stort.

Förslaget mötte dock kritik. Ålandsdelegationen menar bland annat att språkbestämmelserna i förslaget är diskriminerande. Landshövding Peter Lindbäck motiverade beslutet med att eventuella delar i grundlagen som ska slås ut måste slås ut via självstyrelselagen och inte genom näringsrättslagstiftningen.

Frågan är lagstiftningsmässigt komplex och när EU-domstolen i omgångar påvisat att det är okej att främja det egna språket så länge man inte förbjuder något annat språk så blir presidentens beslut om avslag tvetydigt. Vad är det som gäller och var går gränserna? Finlands högsta instans säger en sak medan Åland hävdar annat och hänvisar till liknande beslut i EU-domstolen.

Från ett åländskt perspektiv är behovet av en reviderad näringsrättslagstiftning påtaglig. Befintlig lagstiftning är en relik från gamla tider. När diskrimineringskortet dessutom dras mot det åländska förslaget blir det nästan skrattretande. I synnerhet då presidentens besked skickades på finska till det enligt lag enspråkiga Åland. Och en översättning får de styrande på Åland vänta på. Hur var det nu med diskriminering?

Skam den som ger sig. Nu planerar landskapsregeringen att lämna in ett nytt förslag med tydligare argumentation och tydligare hänvisningar till EU-rätten. För i sak har landskapsregeringen rätt och revideringen är väldigt viktig att få igenom. Med förslaget blir Åland ett öppnare och mer näringstillvänt örike – det kan inte vara av ondo för någon.

Om det sedan måste till en revidering av självstyrelselagen må så vara, men det viktiga är att de åländska politikerna enträget fortsätter att påvisa fördelarna och lämnar in ett nytt förslag. Det tjänar hela Åland på.

Daniel Dahlén

daniel.dahlenalandstidningen.ax